Lite hoppfull kanske man var ändå, även om man borde vant sig vid att vänta sig det värsta. Fast hoppet om att omtanke, empati och värnande om liv skulle vara prioriterat grusade ganska snart denna morgon.
När omvärlden känns mörk och dystert behöver man mer än någonsin få uppleva just omtanke, empati och värnande av liv. Som att Polarn hittade en livlös fjäril, kanske någon slags Nattfly, på gångvägen och ville ge den en mer rofylld sista viloplats. Men medan hon gick och letade efter denna perfekta plats så började det lilla livet pigga på sig. Från helt stilla i många minuter till att oavbrutet krypa. Kan värmen från Polarns händer ha hjälpt den?
Polarn valde att gå förbi lekparken och i smyg släppa den i parkens lokaler så att den inte frös igen, eller riskerade att bli trampad på.
Det är sådant vi behöver mer av, inte lögner, överdrifter, hot, hat och tvång.
Kommentarer