Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens kultur

Ja, jag fick hotellfrukost och ja, jag var väldigt nöjd med det. Medan vi åt frukost läste jag på om Bygdöy där jag sett att det fanns ett gäng museum. För att komma dit kunde man ta färja stod det överallt, men herregud, jag upptäckte att det bara var en timmes promenad från vårt hotell så självklart gick vi. Då kan man också njuta av sånt här:
Jag vill liksom gärna se staden jag besöker.

Väl ute på halvön började vi med ett besök på Norsk folkemuseum, som var som Skansen minus aĺla djur. 
Supermysigt ju. 

Jag köpte med mig en souvenir och kanske en ny hobby:
Ska försöka lära mig nålbindning, det verkar jättekul!

Vi promenerade vidare mot Frammuseet:
Där det, till skillnad från Vasaskeppet, visades upp ett skepp som varit ute på en massa äventyr. Man kunde till och med gå ombord och titta. 

Efter det var energin slut och vi gick mot färjan för att ta oss tillbaka. Fast vi höll på att inte komma med för att vi hittade en strandkant full med snäckor.
Vi hade kunnat leta i evigheter, men färjan prioriterades till sist.

Det blev en liten promenad för att äta middag och en promenad till hotellet, då hade vi varit på benen mest hela tiden från 9 till 21. Jag behöver ingen Garminklocka för att veta att det blev många steg på stegräknaren idag.

Nu laddar vi för att upptäcka Oslo i regn imorgon. Vilken tur att det finns fler museum.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...