Dagens sömnbrist

Lillfjant var lite hängig och jag tyckte att hon behövde en kontroll hos veterinär. Döm om min förvåning när jag gick in på veterinärklinikens bokningsportal igår och hittade bokningsbara tider till vanligt veterinärbesök var tionde minut hela eftermiddagen fram till 19.00

Jag bokade tid klockan 18.00 och ordnade med skjuts.

När jag kom fram fick jag veta att det var ett fel i deras bokningssystem så besöket var bokat på en akuttid. Jag skulle inte debiteras med några akuttillägg utan få vanliga besökspriser men besöket hanterades av akutteamet och därför kunde jag få lov att vänta några minuter extra. Akuta ärenden skulle prioriteras.

Klockan 22.20 fick vi träffa veterinären, det tog fem minuter. Milda symtom på kattsnuva blev diagnosen, hon ordinerades vila, ett recept skrevs ut och en febernedsättande spruta gavs.

Hade det inte varit mer effektivt att klämma in det mellan akuta ärenden och bli av med en klient undrar jag. Istället för att bjuda på Delicatofika och goodiebags och träsmak i baken.

Vi kom hem sent alltså och jag somnade först efter midnatt.

Klockan 5 vaknade jag av något ljud men visste inte vad. Lite vallningar passade på att dyka upp och just nu är de intensiva så det gick inte riktigt att somna om. Klockan 5.20 hörde jag något igen och upptäckte vad jag tror var en fullkomligt enorm humla surrande i fönstret. Jag hade inte linserna i så det kan lika gärna varit var en bålgeting eller nåt. Ännumindrefjant hade också upptäckt denna varelse så jag behövde fånga in den och sedan släppa ut den.

Jag försökte somna om. Fick nya vallningar och Ännumindrefjant hade upptäckt att jag var vaken. Klockan 6.30 gav jag upp.

Jag vill härmed avråda från att försöka vara ensamstående mamma till två tonåringar, med bara 4,5 timmar sömn i bagaget. Du kommer inte hänga med i svängningarna.

Och, om något verkar för bra för att vara sant så är det ofta det. Som att det skulle finnas bokningsbara veterinärtider en fredag klockan 18.00.

Lillfjant mår bra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen