Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens sällskap

Eftersom Polarn skulle ha sitt kalas idag sådär lite i efterskott, så fick jag en extra dag med Pyret. Hon önskade inte helt oväntat att vi skulle ägna dagen åt secondhand. Sagt och gjort; jag introducerade henne till min och Cous-cous secondhand-runda på Södermalm.
Med strålande sol gick vi gata upp och gata ner, in och ut i butiker, med paus för lunch på Hornsgatan kvarterskrog & bar:

Det blev en alldeles underbar dag sådär på tu man hand. Det kändes som att mitt i allt det svåra fick vi tid att prata, skratta och komma varandra lite närmare. Jag blir ständigt förundrad över hur klok denna nybakade tonåring är och jag blir påmind om hur mycket hon behöver sitt eget utrymme. Vi behövde nog också en dag att slippa allvaret, utmaningarna och jobbet och bara umgås.

Vi unnade oss lite secondhandfynd i bara farten:
Några jeans, en klänning, en tröja och två blusar till mig, en blus, en pyjamas och en skjort-jacka till Pyret. Inspekterat och godkänt av Ännumindrefjant. 

Till kvällen åkte hon till sin pappa och jag får 24 timmar för mig själv. Det är ju lite tufft att det är när Arvsmassorna behöver mig som mest som jag också behöver utrymme för att andas. Det kommer bli en intensiv period framöver där jag behöver vara extra uppmärksam och närvarande som förälder, men det kommer också kräva att jag får någon slags återhämtning. Frågan är bara när och hur den ska bli tillräcklig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.