Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens effektivitet

Ibland leder en sak till en annan, som leder till en tionde och idag var en sån dag hela dagen. 
Inte kunde min arma lekamen lista ut att det var helg, så jag var klarvaken 5.20 då var det väl ingen vits att bara ligga och vrida och vända sig. Jag drack en kopp kaffe och läste en stund innan jag gjorde lite yoga. 
Sen var jag liksom igång. 
Jag hamnade i köket och fick för mig att göra rent spisen, bakom spisen, i ugnen, alla skåpsluckor och att rensa frysen. 
Jag drog igång en tvättmaskin och rengjorde hela badrummet.
Matbutiken öppnar tidigt så jag kunde gå ner och veckohandla, när jag kom hem igen kokade jag en broccolisoppa och portionerade så att jag har lunch till jobbveckan som kommer.
Vid det laget hade de vanliga butikerna öppnat så jag begav mig ner för att köpa julklappar till Arvsmassorna för jag sett att några saker var på rea. När jag kom hem beställde jag ett par juklappar till och adventskalendrar och drog igång en till tvättmaskin. 
Då var klockan 10.50.
När jag ändå var inne på hela presentspåret tog jag hjälp av Bobo för att komma iväg och köpa födelsedagspresent till Pyret, nu är december nästan klart, bara ett par smågrejer kvar.
På vägen hem hälsade vi på mamsen på sjukhuset, sen åkte jag hem och tränade, vattnade blommor och rensade robotdammsugaren innan jag fixade middag och slog mig ner framför tv:n. 
Fördelen med att kroppen inte fattar att det är helg är att man får väldigt långa dagar.

Som bonus denna dag testade jag att släppa ner robotfisken i badkaret. De lurviga behöver ju lite underhållning.
Det var väldigt nära att de båda klev i vattnet men de fegade ur i sista stund. Helt klart att det här måste testas fler gånger. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.