Prat.
Polarns prat har kommit igång på riktigt nu. Hon har en stadig ström av nya ord att tjata hål i öronen på en med och det där lilla pekfingret far runt som en skottspole med tillhörande "Titta" för att få ny information.
Pyret använder sitt makalösa ordförråd för att berätta. Hon har märkt att hon kan berätta om sin dag, berätta om sina drömmar och berätta om sina lekar och hon gillar det. Det är en fantastisk ynnest att få veta så mycket om vad hon upplever och vad som pågår i den där skallen. Samtidigt så är det väldigt, väldigt, väldigt mycket som hon har att förmedla.
I skolan står föreläsarna och pratar. En del väldigt bra, en del okej och en del riktigt dåligt. Vi pratar också, i grupper, på raster och på vägen.
Nu har hela landet upptäckt hur makalöst det är att lyssna på Hans Rosling när han pratar. Det har jag vetat länge. Han är inte bara smart som attan utan riktigt grym att lyssna på. Häromdagen var han på Nyhetsmorgon och sa någonting i stil med att Jag bryr mig tillräckligt mycket för att ta reda på hur det verkligen ligger till. Så borde väl alla tänka egentligen.
Man kan förklara, berätta, beskriva och tänka högt och det kan vara intressant, oroväckande och roligt.
Fast ibland, när pratandet omkring en har blivit lite mycket och de egna orden aldrig tycks nå fram, då är det skönt att bara låta det vara tyst. Att inte orka säga något alls. För samtidigt som ord kan förklara mycket så kan tystnaden ibland beskriva mer.
Kommentarer