Fortsätt till huvudinnehåll

Uuuääääääääck!!

Jag rotade runt i skafferiet för att jag var sugen på något. Inte hungrig alltså, utan bara sugen. På något. Något som vi inte har.
När jag rörde vid vitlöken, rörde den tillbaka.
En klyfta hade ruttnat och små levande saker hade flyttat in i den utdömda platsen.
Jag dog.
Efter jag hade dött hämtade jag papperskorg, papper, svamp och klorin.
För säkerhets skull så rev jag ur hela skafferiet, gick igenom allt, kastade alla öppna förpackningar (inte så många, jag har redan nästan allt i täta burkar och påsar) och skrubbade skåpet med klorin.
Det var bara vitlöken som hade fått hyresgäster, så det kan anses som lite överdrivet, men när det gäller saker som kryper i närheten av ätbara saker är jag lite hysterisk.
Nu doftar hela köket klorin.
Och jag är inte längre sugen på något.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.