Psykologkollegan ska flytta till ny lägenhet och ville ha hjälp av föredetta målaren att välja färger. Jag hakade självklart på det förslaget och bestämde att vi skulle mötas vid lägenheten vid sen eftermiddag.
Kollegan kom till och med fram till ett beslut.
Problemet var att väl framme så gick inte dörren att få upp. Hon försökte med alla nycklar flera gånger, jag försökte med alla nycklar flera gånger. Nyckeln gick i, men gick inte att vrida om.
Det blev samtal till hyresbolaget, som enligt alla principer om sakers jävlighet hunnit stänga, så då blev det till att ringa jouren. Sedan blev det lite väntan på att någon kunde komma ut till lägenheten. Självklart provade vi många gånger på många sätt att få upp den där dörren men nyckeln gick inte att rubba. Kollegan sa att det skulle vara jäkligt pinsamt om jouren kom och bara öppnade på direkten.
Det kom en man från jouren som satte i nyckeln, vickade och trixade och fick upp dörren på några sekunder.
Han var vänlig nog att försäkra oss om att låset var trasigt och att han fick upp den för han visste hur man gör och gjort det många gånger, sedan bytte han lås. Men ändå. Det känns surt.
Till sist kom vi in och kunde diskutera och testa olika färger.
Men med trasigt lås, färgprover och mycket annat att prata om så drog tiden iväg och jag kom hem först efter klockan 23. Så mycket för att åka iväg en sväng bara.
Kommentarer