attvarabob

Den här veckan har jag/vi haft en till två träffar per dag. Det blir många caffè latte. Jag känner mig som värsta mamma-ledig-proffset.

Utvecklingsrapport: Igår gjorde vår Speedy sina första riktiga kryp-steg! Under den vanliga stå-på-alla-fyra-och-gunga-fram-och-tillbaka så fördes plötsligt höger knä fram, sen höger hand, sen vänster hand, sen vänster knä, sen gjorde hon som Anja Pärson och dök ner i "sälen". Dessutom lärde hon sig att ta en snuttefilt som hon drar upp och ner för ansiktet till mammas glada "tittut!" Hennes nya hobby är att stå bredvid mig i soffan, hålla i sig i min utsträckta arm och sätta sig på huk, resa sig, sätta sig på huk, resa sig, sätta sig på huk, resa sig. Ibland avbryter hon och försöker ta ett zombie-bett ur min axel eller pilla bort min tatuering innan hon fortsätter med sin gymnastik. Hon har fått in en förfinad teknik i babysittern som gör att hon gungar så vansinnigt att jag nästan förväntar mig att se henne flyga ur den som en raket. Lekt med fötterna har hon gjort länge, likaså stoppat in stortån i munnen, men nu ägnar hon långa stunder åt att suga livet ...

Underbara Passifloran. Så vansinnigt vacker.

"L ösningar du inte visste fanns - till utmaningar du vet att du har " Så beskriver  Enklare liv  sin hemsida/butik. I love it! Alltså jag har aldrig köpt något, vet inte om jag någonsin kommer göra det, men det finns så mycket fantastiska saker. Vem visste att det fanns skärbrädor som viks ihop till en kopp? Eller slevhållare, visp som rör sig själv, personligt ultraljud, breastlight (så du kan se insidan av tuttarna), benstreachare, utdragbart kamerastativ (något för alla modebloggare), kvalsterborttagare, strumplås (så strumporna tvättas i par), armbandsassistent (när man ska ta på sig armband och inte har tre händer), kisstält (för bebispojkar så de inte kissar rakt upp i luften vid blöjbyte), kräm-mer (en anordning som kopplar ihop flaskor så de kan stå och fylla sig själva). Hur har man klarat sig, liksom? Jag ser presentlösningen vid vad-köper-man-till-den-som-har-allt.

Så som Kalle måste ha känt när han öppnade chokladkakan och hittade guldbiljetten till Willy Wonkas chokladfabrik, så känns det när man lägger pyret i hennes säng på kvällen och hon lägger sig tillrätta och somnar. P å   e n   g å n g.

Idag kände jag mig som en riktig mamma igen. När jag bär pyret på höger arm, hör att hon är på väg att lägga värsta spyan och fångar hela den i vänster hand. Och känner mig stolt över bedriften. Mamma-capen är på.

Jisses vad skönt det känns att vara positiv. Att ha dagar som bara är bra. Att få njuta av att ha fått pyret. Jag var så less på allt kaos och allt gnäll. Eftersom pyret nog inte kommer vara en sitta-på-fik bebis på lääänge så är ju det här vädret desutom till vår fördel. En take away kaffe i parken, en köpa-med-lunch ute i det fria gör att vi kan vara sociala igen. Nu när jag orkar vara social igen och inte längre mest vill gömma mig under närmaste täcke. Till hösten kanske pyret har hunnit jobba på sina sociala färdigheter, beter sig mindre som en vild schimpansunge och kan umgås inomhus. Kanske.