Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens konferens

Kollegan och jag är här:
I Linköping i dagarna två.

Det blev en tidig start på dagen dels för att tåget gick 6:48 på morgonen, dels för att Ännumindrefjant väckte mig klockan 4:00. Jag tror att han märkte att något var på gång för han väckte mig genom att komma upp i famnen, lägga sig på mitt bröst, kela och hålla på, vilket bara hänt en gång tidigare. Sedan sprang han runt hela morgonen och jamade. 

Konferensdagen var fullspäckad med bara korta pauser mellan föreläsningar. En av invingningtalarna var HM Drottningen.
Vilket föranledde en drös instruktioner om hur deltagare skulle bete sig. Det är ju något märkligt över att en hel sal på ett tecken ska ställa sig och sätta sig för att en människa kommer in i rummet. Gamla institutionerna håller i sig.

Socialministern höll ett inspelat tal, vilket också blev väldigt märkligt. En konferens om barns rätt att leva tryggt utan att utsättas för våld, där det redan i en föreläsning innan invigningstalen pratats om faktamotstånd, där regeringens motstånd att ta till sig ren fakta om lagstiftningsförslaget om fängelse för barn togs upp som exempel. Sedan står en minister från sagda regering och pratar om hur de arbetar med att ge barn trygga uppväxtvillkor, vill leda med Barnkonventionen som lag och lyssna på barnen. Det kändes väldigt svårt att förstå varför de bjudit in henne som talare eftersom hon representerar en politik som går tvärtemot konferensens anda och tvärtemot vad hon själv påstod. Talet gav bara högt blodtryck och en dålig smak i munnen.

Något som gav en bättre smak i munnen var lunchen.
Efter den var vi helt i matkoma, men vaknade till efter intressanta föreläsningar om bland annat syskonvåld och kriminaltekniska utredningar vid våld i nära relation.  

Det var meningen att vi sedan skulle åkt till en middag som tillhörde konferensen. Men schemat var så snävt och vi var så trötta och hade inte orkat vara på event till 23 snåret, så vi hoppade av den.
Istället gick vi in på det kvällsöppna museet bredvid konferenscentret och tittade på utställningen Häxor:
Vi hade båda missat den när den var i Stockholm men fick nu en andra chans, det var vi glada för.

Sedan åt vi middag på stan innan vi gick till hotellet.

Jag kommer sova gott inatt och det lär jag behöva om jag ska orka morgondagens späckade schema.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.