Fortsätt till huvudinnehåll

Luftslott.

Maken har för många semesterdagar på sitt konto för att lönekontoret ska vara nöjda, vilket fick oss att löst prata om att resa bort.
Använda sportlovet till att ladda batterierna.
Kanske lite sol och värme.
Få rå om varandra, få komma undan från allt som påminner om allt jobbigt som varit, och allt jobbigt som komma skall.
Det lät så skönt, att komma till den där känslan man får när man reser bort, när känslorna blir som viktlösa och alla bekymmer lämnas hemma.
Tänk att få värme i kroppen, kanske lära mig att sova igen, få muskler att slappna av, komma hem med färg på kinderna, känna sig fräsch och stark.
Löst prat.
En liten titt på nätet och det luftslottet sprängdes med buller och brak.
Om det inte startas en fond för "Rädda B.o.B. plus make" med bidrag rakt in på reskontot så lär det nog inte bli någon resa.
Det känns inte riktigt försvarbart att lägga såna pengar på en resa när man är fattig student.
Så dumt att börja prata om såna härliga saker, så dumt att börja drömma.

Kommentarer

Greken sa…
Fan vilken bra ide! Ni kommer losa penningpungproblemet. Det dyker sakert upp nagot bra alternativ! Kanske en sista minuten? Eller varfor inte bara dra till nagon javla stuga i sverige, kanske kolla norrskenet eller nat!? Kramar till dig!

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.