attvarabob

Om alla har sommarfirande, då måste det betyda att sommaren är här? Förutom att det var frukostdag på jobbet så var det sommarfirande till lunch. Ledningen hade ordnat med korvgrillning i parken, inte engångsgrillar utan något foodtruck liknande upplägg med fin-korv, minsann. Vi fick glass också.  Efter jobbet klampade jag iväg till arvsmassornas skola för ytterligare en sommarfest. Skolan var proppfull av föräldrar helt svältfödda på skolupplevelser efter pandemin. Lågstadiet hade ställt ut sina projekt, och Polarns lärare berättade hur stolt hon var över Polarns klass och deras kreativitet. Uppdrag fjäril . Uppdrag Picasso . Hemma kom Polarn med en teckning gjord på avskavd blyerts som hon suddar och sedan ritar små söta figurer av. Älskar kaninen. Så jag håller med läraren, hon är kreativ.  Och kanske är det så att sommaren är här nu, i alla fall vissa dagar. 

Jag fick sällskap när jag jobbade hemifrån på eftermiddagen.  

Inatt kunde ingen sova. Jag vet inte vad som orsakade detta haveri, men först kom Pyret till min säng, sen kom Polarn, sen kom katten (tillbaka från en liten nattlig utflykt). Det blev varmt som i en bastu och vi låg alla och vred oss, när arvsmassorna slumrade till drömde de vilda drömmar. Kan det ha varit något stök utanför som väckte oss utan att vi i vaket tillstånd hann höra vad som hände? Oklart. Det ledde i alla fall till att jag var mör som en Kobe-biff när jag vaknade.  Men jösses vilket bra upplägg för att åka iväg och hålla en tre timmar lång föreläsning, tänkte ingen. Men jag drog på mig mina nya rosa, lite för stora, byxor och åkte iväg. Bänkarna fylldes på, men i pausen fick jag vara ensam och andas. Det var en fin klass som ställde bra frågor och lyckades se någorlunda intresserade ut.  Temat för dagen är nog  packad värme, för precis som sovrummet under natten, var föreläsningssalen varm och kvav. När jag var färdig var jag verkligen färdig , som

Jag hann inte ens ta av mig löparskorna när jag kom hem från morgonrundan innan Pyret och Polarn kom med Mors dag presenter. Med svetten lackande öppnade jag deras mödosamt ordnade gåvor. Polarn lämnade över detta:   Min lilla morsgris gav grisörhängen från Kawaii, ett egentillverkat trollspö och en egentillverkad skattkista med små gulliga saker. Pyret lämnade detta: En påse med "Love candy" där varje litet kuvert innehöll en handskriven lapp med kärleksfulla hälsningar, och ett kuvert innehållande örhängen från Kawaii i form av Tony's chokladkakor.  En bättre Mors dag kan det ju inte bli än att bli så överröst med kärlek.

Försommaren är ju så makalöst vacker, jag blir liksom alldeles lycklig bara av att titta mig omkring. Ett fantastiskt skådespel, helt gratis.

En av de rörigaste arbetsveckorna någonsin är äntligen avklarad. Bara för att inse att nästa vecka kommer vara nästan lika rörig den. Jag vet knappt var jag är, var jag ska eller vad jag ska göra längre.  Men därför passade väl Polarns förslag om att vi bara måste baka kladdkaka och köpa bär och frukt, alldeles utmärkt. Och det passade utmärkt till finalen på Masked singer.

Polarn mötte mig entusiastiskt när jag kom hem. Den larv hon hittat på vägen till skolan imorse hade hon tagit hand om hela dagen och nu tagit med hem. De har nyligen haft fjärilslarver i skolan som de följt medan de blivit till puppor och sedan fina fjärilar. Nu ville hon prova själv. Hon var i full färd med att bygga ett hus till det lilla livet, som hon döpt till Markoolio.  *bildtext* Väggar av vikt kartong, lock från en pyssellåda, pysselband limmade till skålar för sovplats, lekplats och matplats, pinnar att klättra på och målad grön som naturen.  När jag gav mig ut på kvällens löpträning följde Polarn och Pyret med på sina sparkcyklar, Polarn passade på att plocka grönt till Markoolio. På skolan hade larverna serverats någon "gucka" hon bestämt hävdade bestod av blad, blommor och socker. Så jag hjälpte till att krossa blommor och blad med socker, som Markoolio serverades i sin nya lya.  Jag känner mig högst osäker på om Markoolio kommer överleva, ti

Böcker är viktigt.  De är viktiga av så många anledningar. Att kunna förstå, skaffa sig kunskap, försvinna in i en fantasi, vara i någon annans huvud. Alla anledningar mellan kunskap och avkoppling. Arvsmassorna har haft ett sviktande bokintresse en tid och jag funderade på om det har att göra med att vi inte har läst tillsammans lika mycket. Träning och läxor har stulit tid från högläsning och barn har ju den grundläggande funktionen att de gör mer av det man gör än det man säger. Så ny regel!  -När det inte är träningskväll ska vi stjäla tv-tid till högläsning och arvsmassorna ska vara i säng 10 minuter tidigare för att läsa själva en stund innan de somnar. Som bonus är ju läsa innan man somnar ett bra knep för att somna lättare. Tjohoo!  Jag får läsa mer, de får läsa mer. Kan det bli bättre?! Tydligen kan det bli mycket bättre. Förslaget möttes inte med entusiasm, tvärtom fick jag känslan av att jag kommit med en bestraffning. Det fick mig att känna att det var ännu viktigare att p

Det är mycket man ska ha koll på i mitt arbete, och jag behöver ständigt få veta mer om det jag ska hjälpa patienter med.  Idag var det digital konferens från Jämställdhetsmyndigheten om att leva med skyddad personuppgift. Det kunde jag följa på mobilen, med hörlurar och anteckningsblock. Och därför kunde jag jobba så här: Så kunde jag gå in från balkongen på rasterna för att svara på meddelanden och sköta administration. Jag tyckte jag fick till en bra kombination mellan tungt ämne och god arbetsmiljö.  Att jag valde balkongen som arbetsplats uppskattades också av denna donna: Gammelkatt älskar att vara på balkongen, och jag tror att hon älskar allra mest att Lillfjant inte får vara med. Det är nästan så att man ser hur hon pöser av självbelåtenhet när hon hör Lillfjant sitta på andra sidan dörren och jama. Men det är inte en chans att den galningen får gå ut, möjligen när hon blir lika gammal som Gammelkatt och nöjer sig med att ligga under bänken

Nu är han tillbaka efter att ha varit på äventyr i Skåne: Tigis! Det blev ingen vinstmedalj, men en deltagarmedalj och en rolig upplevelse. Han åkte ju inte själv, utan arvsmassorna var också med och tävlade i pyjamaspartyt i Lomma cup. Alla var nöjda och jag är stolt.

Dagens lunch: Sällskapet var också gott, jag hängde med mammakompisen. För att lunchen skulle bli lång fick vi så klart ta en fika också: Dagens gröna: Jag har vårkänslor och planterar för fullt; popcornkärnor, kryddor och de här bönorna jag fick av kollegan men har glömt vad de var: Efter grävande arbete på nätet gissar jag på Rosenböna, men vi får väl se. På det gröna spåret presenterar jag (går)dagens secondhandfynd: Är den inte underbar?!  När man är ute på nätet hittar man tips om allt möjligt, inte bara växter, som hur man ska göra för att hålla håret vågigt eller lockigt. Förutom balsammetoden så ska det tydligen vara hjälpsamt att skölja håret upp och ner och hela tiden krama håret, för att slutligen krama ur vattnet, inte vrida ur det. Kanske det funkar: Dagens nära ögat: Lillfjant ökade plötsligt tempot och jag hörde något som surrade. Som tur var hann jag emellan innan hon blev stungen, men det var på hå

Jag blev sugen på min andra favoritpasta när jag lagat storkok av min ena favoritpasta. Så då gjorde jag storkok av den andra favoritpastan också, så där som man gör. När jag skulle gå och handla slängde jag ett öga i kylen för att se vad jag hade hemma, och sen kom jag till affären och det var bra pris på en del grönsaker. Det har det ju inte varit på ett tag. Då fick jag för mig att göra en grönsakspaj, för att använda upp saker, och fynda saker. Sen fick jag lov att rensa i frysen för att ha plats för alla matlådor. Konsekvenser kallas det väl. Jag hann läsa lite och sticka lite innan jag med fina örhängen från Designtorget i en presentask skulle iväg och fira Ellegulle som blivit stor och fyllt 40. Många gamla bekanta dök upp som renodlad nostalgi, och några nya bekantskaper var där. När Ellegulle presenterade mig kom hon fram till att vi känt varandra i 19 år.  Hon sa också att jag var den vuxnaste i sällskapet utifrån utbildning, jobb och sånt. Jag tror at

Efter jobb begav jag mig in till stora staden. Kollegan och jag skulle gå på musikal. A chorus line på Kulturhuset. 2 timmar om livet som dansare, med en rejält pampig avslutning. Kollegan har arbetat som dansare och satt mest och kände igen sig. Jag undrade, och beundrade, att det ens är fysiskt möjligt att 1. Vara så flexibel och uthållig. 2. Lära sig koreografi. Jag är inte flexibel och har noll koordinationsförmåga. Jag är heller inte pigg längre, så äventyr efter jobbet på fredagar, som gör att man är hemma 22.30, är en utmaning. Jag höll mig vaken, men inte så länge till.

Det fanns lite äpplen som vi inte ätit upp, och man ska väl inte kasta saker i onödan, så det fick bli äppelpaj. Bra att ha fika i frysen. Och duktigt av mig att inte få för mig att äta upp dem själv. Jag passade också på att göra storkok på en av favoriträtterna; pasta med kål, morot, creme fraiche och kryddor. Lite spenat på gör den ännu godare. Nu finns det matlådor i frysen också, så himla husmoderligt av mig. 

Först tar jag mig till jobbet i ösregnet och är så blöt att byxorna klistrar sig mot benen. För nackdelen med regnkappor är att om de slutar mitt på benet så rinner allt vatten utmed kappan och forsar som ett litet vattenfall från fållen. Alltså blir allt nedanför fållen genomblöta. Måste köpa en hellång regnkappa.  Sen jobbar jag på som en arbetsmyra som ibland stångar sig lite blodig. Vissa dagar är jobbet så tydligt, vissa dagar förstår jag inte riktigt hur det är tänkt att det ska gå till.  Men till sist fick jag gå hem, i tid, och imorgon är det en ledig dag.  Nu ska jag och Lillfjant spendera 4 dagar utan arvsmassorna. Jag tror att Lillfjant fått vårkänslor och är lite extra sällskaplig, pratglad och busig. Vem trodde att hon kunde levla upp liksom.  När arvsmassorna är borta blir hon dessutom lite extra klängig, när hon inte får bevaka allt annat som händer här hemma. Jag tror att jag får plocka fram arvsmassornas gamla Baby björn om jag ska få något gjort.

Ännu en arvsmassa har passerat 9-års strecket, vilket känns helt overkligt. Ett sätt att märka det är att denna dimper ner i brevlådan: Livsviktiga snack från Suicide zero.  Även om jag arbetar med att lära ut hur man pratar med sina barn om känslor och hur barnen ska hitta sätt att uttrycka dem, så behövs påfyllning och påminnelser. Dags att ge sig på den igen. Och igen och igen och igen. Som förälder är man aldrig fullärd. 

Idag ordnade Cous-cous och jag ett fint samarbete över myndighetsgränserna. Hon representerade polisen och jag regionen när vi möttes inofficiellt för ett utbyte av litteratur.  Jag kunde bidra med dessa verk: Mitt ibland oss av Evin Cetin, och Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba. Cous-cous kom med denna: Tills alla dör av Diamant Salihu. Nu representerade vi inte våra arbetsplatser egentligen utan bara våra samhällsnördiga personligheter. Men med det sagt så är det säkert så att alla timmar vi spenderar på våra arbeten påverkar valet av litteratur.  Nu vill jag ha massor av tid till att läsa. 

Med den sol och värme som dagen erbjöd var det väl utmärkt att låtsas som att det var sommarlov. Efter en lång morgon med en kort joggingrunda, stor frukost och sista timmen av Eurovision åkte  sommarklänningen på och vi åkte iväg. Målet var promenad, glass och lunch/middag; " luddag ". Det kan hända att vi slank in i en och annan secondhandbutik där jag fick med mig ytterligare en kandidat till festen. Solbrännan matchar ju färgen utmärkt. Frågan är om jag vågar en så stark färg, och byxdress. Brännan kom från att äta lunch på uteservering: Med efterrätt: Mycket D-vitamin, många steg och mycket gott gav välbehövlig energi för att klara av kommande korta vecka.

Överhörda samtal: " Men jag förstår inte, det finns jobb om man vill ha ." " Det är ju dyrare med bostäder nu, dottern fick sälja (den nya) bilen hon fick av sin morfar för att ha råd med insatsen ." " Jag har hittat en ny favoritbutik. Den är bara lite dyrare än Lindex, typ en blus kanske kostar 800:- istället för 400:- " " Har man råd med en mobil så behöver man inte hjälp med pengar ." " Jag får hjälpa barnen ekonomiskt nu när de ska flytta hemifrån, så jag säljer lite mark jag äger ." " I det här landet kan alla som behöver få hjälp, ingen behöver tigga ." " Jag förstår inte varför man hyr i andra hand, det är ju jättedyrt varje månad, det är ju billigare månadskostnad om man köper en bostadsrätt. " Sen ser man den här korkade annons/artikeln på Aftonbladet: Jag tänker att utgångspunkten här är att personen har råd att lägga 10 000 per månad på att äta ute, festa och strunta i vilka abonnemang hon har