Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från december, 2022

Ett år

Det har varit ett omtumlande år med stora förändringar som först nu börjar landa i någon slags ordning. Att separera efter 23 års äktenskap är självklart en omställning som måste får ta tid och som kräver tålamod. Som med alla förändringar kan jag slås av hur allt kan vara precis som vanligt trots att allt är förändrat. Vardagen med sina måsten rullar obönhörligen på i samma takt som alltid, utan att lämna så mycket utrymme till annat. Men det som är säkert är att tiden går, det som är nytt kommer bli gammalt, och det som är ovant kommer bli rutin. Och nu kommer ett nytt år som kommer passera det med.

Back in the days

Dagens aktivitet var nostalgi. Jag begav mig till den stora staden tillsammans med Cous-cous, för att återuppleva 80-talet genom ett besök på Kulturhuset. Fast vi började med mat. Jag valde kolhydrater i massor, för jag älskar pasta. Prisvärt och vällagad mat på Stories . Sen slog vi oss ner i Klarabiografen och lät oss svepas tillbaka med en av den tidens stora favoritfilmer; The Lost Boys, som hade 35-års jubileum. Det var fantastiskt. Det burkiga ljudet, den jazziga musiken, det riktade ljuset, det eviga filmandet av ansikten i närbild, de billiga effekterna, de stolpiga replikerna, den tunna storyn, och de tveksamma skådespelarinsatserna. Så många innerliga och varma skratt hördes i salongen filmen igenom. Jag njöt. Jag menar, vad säger mer 80-tal än en scen med ett uppträdande som såg ut så här: Jag tog en nostalgitripp även igår och tittade på uppföljaren till Top Gun; Maverick . Det visade sig att jag lika gärna kunnat titta på ori

Namnbyte

Hon heter nu Drottning Fluffboll Det kändes mer rimligt. 

Vara social

Mammakompisen och jag ville hänga lite med våra jullovslediga arvsmassor, men var inte så sugna på att ge oss iväg och hantera andra jullovslediga människor. Så vi tog en långpromenad i kylan, åt lunch på en bättre grillkiosk och gick hem och fikade. Väl hemma roade sig arvsmassorna med att spela Monopol helt utan vår inblandning.  Så enkelt, så lagom.  Jag behöver påminna mig om det ibland; det enkla ger också stora upplevelser, om man hinner uppleva det. I jakt på de bombastiska upplevelserna, det socialt överdådiga och det filtrerade intrycket är det lätt att glömma bort vad man själv trivs bäst med. Jag trivs bäst med att röra på mig och prata i lugn och ro. Dagarna med stora fester, mycket folk och nytt och exklusivt är långt borta. Det känns tryggt att den förändringen sker för många; att gå från party, edgy, kicksökare till hemtam. Vem kunde tänka sig att någon så mycket party som Billy Idol vars skandaler var svåra att hålla räkningen på under 80-talet nu bombardera

Dagens aktivitet

Man kan väl säga att jag inte alltid lyckas särskilt bra med min planering. Som idag. Jag gav mig ut på en löprunda imorse, lite på automatik för att jag är ledig och kan ta min runda på morgonen, lite lyxigt sådär. Jag tänkte inte riktigt på att vi idag skulle hjälpa herr B.o.B. att hämta sina saker från vår vind, som är tre trappor upp, utan hiss.  Upp för trappan. Ner för trappan. Upp för trappan. Ner för trappan.  En armar, rygg och ben dag alltså.  I övermorgon ska vi bära fler grejer, det är också löpnings-dag.

Det trodde man väl inte

Jag betraktar arvsmassorna när de cyklar runt på sina nya sparkcyklar, bygger sitt lego, leker med sin nya klocka, skapar smycken, och svassar runt i sina nya kläder. Den där förväntan som gjorde att de låg sömnlösa natten till julafton, som nu infriats i en drös av nyhetens behag. De är så nöjda. Själv kände jag ett välbehag när jag fann kompisar till min rosa burk. The Pink Stuff fanns nu i en en massa andra rengöringsprodukter. Jag plockade på mig en flaska till fönster och en till badrum. Nu kan jag knappt vänta på att få använda dem och göra hela hemmet skinande rent.  Man kan ju säga att hur man använder jullovet och vad som gör en förväntansfull har ändrats lite under åren. 

Mer luft

När det känns lite tungt är det här den bästa medicinen: Skog, himmel och breda vyer.  Luft, plats och tystnad. En löprunda på morgonen innan området kommer till liv, och en långpromenad i skogen efter frukosten, så får tankar och känslor lindring. I alla fall för stunden. 

Julen alltså

Polarn sa idag: " Jag har hört att julen liksom betyder mindre ju äldre man blir, det kan väl inte stämma? " Ähhhh, joooo, typ. Kanske är det hetsen över julklappar som känns mossig, eller maten som känns lite tjatig, eller att det är så mycket förberedelse sen är det över på några timmar. Kanske är det för att det blir en annorlunda jul i år. Jag fick i alla fall njuta av vackert väder en stund. Som en liten skog av iskristaller, naturen levererar ändå.  Men sen gick ett glas sönder så jag skar mig och jag brände mig på ugnen. Det känns som en bra sammanfattning av den här dagen, det är rätt skönt att den är över. Kanske finns det mer ork och energi nästa år, för det är väl det som är bra med julen, den kommer igen.

Sänka blodtrycket

Jag vägrade ge mig ut idag. En löprunda tidigt på morgonen och en snabb sväng ner till mataffären för att köpa lunch, annars höll vi oss inne tills affärerna stängt och julgranssäljaren klappat igen. Vi roade oss med att inte göra så mycket alls egentligen. Polarn hjälpte till att rulla köttbullar och visade oanad talang för det. Annars tittade vi mest på tv. När kvällen närmade sig kände vi alla att väggarna kröp lite för nära och luften tagit slut, så då tog vi en promenad, fast då verkade de flesta människorna tagit sig hem för att griljera skinkan och slå in klapparna, så gatorna var tysta och tomma.  På något sätt lyckades jag få arvsmassorna i säng, och somna, helt makalöst när de är spända som fioler. Så här med åldern kommer jag på mig själv att fundera över vad grejen med julen är. Det här med att dekorera och förbereda för att sen  äta samma mat, få presenter och så är det över. Magin man kände när man var i arvsmassornas ålder är onekligen borta. Nästa tanke blir

En sockerbagare

Vad är väl viktigare på julen än sötsakerna?  Så idag slängde jag ihop en saffranscheesecake. Har gjort en smet till chokladkulor också, men det är än så länge osäkert om den blev tillräckligt fast för att kunna hålla ihop. Arvsmassorna roade sig med att göra pepparkakor under tiden. Mellan bakbestyren tog jag hand om veckans tvätt, gjorde rent ugnen, dammade, gjorde rent soffan, handlade, borstade katten, stickade och lagade mat.  Imorgon det dan före dan och jag är klar med allt utom köttbullar och eventuella chokladkulor. Lugnt och fint. 

Gott och blandat

Första semesterdagen i lite bilder, för en bild säger mer än tusen ord, så många bilder blir jättemånga ord. När jag bäddade nytt valde jag det senaste secondhandfyndet (nytvättat såklart). Rejäla bomullslakan från Høie of Scandinavia för 70 spänn för båda. Superhärlig kvalitet. På dagens promenad upptäckte vi spår efter bäver. Måste springa förbi där på någon tidig morgonrunda och spana, skulle vara kul att få se dem. På promenaden hittade jag en tallkvist som brutits sönder i " Det stora snöfallet 2022 ", så den släpade jag hem. Sen köpte vi lite julpynt på rea och fick aningens mer julkänsla på uteplatsen, för 30 spänn. Kroppen är trött, sliten och stel så jag tar det lite lugnare med träningen med något kortare pass. När jag vilade efter träningen tittade jag på Vuxna människor , tv-serien. Retar livet ur mig på karaktären Martha. Eller retar mig på de flesta karaktärerna, men det är väl så det ska vara, en serie

Primadonnan

Tröttheten gör mig lite trögtänkt men jag kan alltid erbjuda en dagens katt: Hon är inte så där söt när hon väcker mig ett par gånger per natt, men nästan. 

Det blir ju inte så bra

Jag blev väckt av Polarn klockan 3 på natten, hon var illamående. Hon var inte direkt kräksjuk, men mådde illa och hade ont i kroppen. Illamåendet gav sig mot eftermiddagen, men gick då över i feber och huvudvärk. Där mitt i natten var hon hoppfull till att piggna på sig snabbt, jag lever väl också på hoppet, men sen är man ju heller inte särskilt smart när man har sömnbrist.  Så jag avslutar arbetsåret med att vabba, och har spenderat dagen med att hålla en ganska ynklig Polarn i handen.  Känner lite grann för att lägga mig i fosterställning och gråta, men det löser ju inget.  Omotiverad kattbild:

Vintertid

Det kommer bli intressant att se hur mina benmuskler mår efter den här vintern. Snöröjningen i vår kommun verkar gå enligt principen att inte ploga om det bara kommer några centimeter snö, och när mer snö kommer så har man väntat så länge att de kan hävda att den är för tung för att ta bort. Eller typ så. Jag har promenerat till och från jobbet i snömodd, och imorse sprang jag i snömodd. Så hiskeligt tungt att glida på varje steg, vakta balansen och undvika att trampa snett. Jag blir helt mör. Då sitter man ju hellre inomhus med sin stickning! Och jag hann äntligen få ro till att börja på strumpan. Jag kom precis förbi de pilliga första varven innan det var dags för lunch med mammakompisen. Kanske blir det ett par strumpor klara till nästa vinter, eller näst-nästa vinter, eller lagom till pensionen. De små maskorna och många stickorna är en utmaning med allt stelare fingrar och sämre syn. Allt som kräver att räkna maskor kräver också tystnad, eftersom koncentrat

Dagens

Dagens secondhandfynd: Dunjacka från 8848 Altitude för 35 kronor. Topp från STOCH LM för 30 riksdaler och kofta från InWear för 30 pix. Det var halva priset på lokala secondhandaffären, därav helt galna priser. Dagens tv: Werewolf by night , en härlig kortfilm på Disney + i andan av gammaldags monsterfilm. Se den. Parallella mödrar , hyllade senaste filmen av Pedro Almodóvar. I hyllningarna har dock helt missats det skeva med att ett barn hanteras som en egendom man kan slita upp från sin omgivning utan att problematisera det ur barnets perspektiv. Det skavde för mycket för mig. Dagens middag: Ugnsstekt spetskål, omelett, spenat och körsbärstomater.  Dagens aktivitet: Sticka, sticka, sticka.

Vänlig påminnelse

Skickade denna till en kompis idag: Hon behövde en vänlig påminnelse efter en otrevlig händelse i jobbet.  Att stå på sig är inte samma sak som att vara jobbig och omöjlig. Att sätta gränser och kräva att bli behandlad med hänsyn och respekt är inte att vara krävande. Att begära att omgivningen tar sitt ansvar är inte att vara kaxig. Men andra kommer vilja få dig att känna dig jobbig, krävande och kaxig för att avleda fokus från att de inte respekterar gränser, visar respekt eller tar sitt ansvar. Låt dem inte lyckas med det, flytta tillbaka fokus till deras ansvar och beteende. Det är inte att vara bossig, det är att vara stark.

Dagens katt

Stickning och katter funkar sådär ihop.

Dagens middag

Hur man gör en lite tråkig barnfavorit till en roligare middag: Ugnsstekt falukorv med pulvermos, med lite coleslaw, spenat och körsbärstomater. För allt blir bättre med spenat.  Arvsmassorna körde med ketchup, de var också nöjda.

Bortglömd pärla

Jag satt med en kollega och åt frukost för ett tag sedan, hon hade med sig detta: Ja, alltså inte ett paket Mannagryn, utan mannagrynsgröt. Jag kastades genast tillbaka till min barndom, vilket är ett relativt långt kast nu för tiden. Jag älskade mannagrynsgröt. Ytterst oklart varför jag inte har fortsatt leva på det. Jag hajpade saken för arvsmassorna, köpte ett paket och serverade gröt. Polarn höll sig neutral, men jag vann över Pyret till mannagryns-hörnan.  Det här var dessutom något så sällsynt som ett intryck från barndomen som höll sig. Så himla gott!  Så dagens tips; Mannagrynsgröt. 

Lite ångest

Hur ger man en bra födelsedag till en 10 åring när omständigheterna inte är optimala och förväntningarna är skyhöga? Svaret är att det gör man inte. Besvikelsen låg som en dimma runt Pyret och mammaångesten vet inga gränser.  Då serverar livet en liten släng av illamående hos Polarn för att runda av kvällen. Så nu ska jag ligga halvvaken och oroa mig för att behöva genomlida ännu en kräksjukenatt, utöver att Pyrets kväll blev att sitta ensam framför tv:n medan Polarn och jag satt i badrummet, vilket lägger ångesten på en helt ny nivå. Kan hända att jag inte klarar mer nu om det inte kommer någon paus.   Men vi fick i alla fall en helg i Örebro. 

Testa sig fram

Pyrets födelsedagsfirande blir långt i år, och av flera anledningar, lite annorlunda. När hon fick välja vad hon ville göra så ville hon helst åka bort och bada. Därav  Örebro. För i Örebro finns detta: Äventyrsbadet Lost city. Till och med jag med min badfobi hade kunnat åka de flesta vattenrutschkanorna fast den oberäkneliga övergångsåldern bjöd på ytterst oplanerad blödning, så jag fick spendera 4 timmar med att doppa fötterna och heja på. Det var väl inte superskoj men Pyret och Polarn var väldigt nöjda, och kände sig väldigt modiga. Vi försöker alla vänja oss vid att vardagen är lite annorlunda. Det blir mest tydligt så här när födelsedagar och högtider ska firas. Det är svårt att hitta rätt sätt när det inte finns några rätt eller fel. Det är mycket att ta hänsyn till, många svåra beslut, och så lätt att göra någon besviken. Egna känslor och behov hamnar efter när allt ska skjutas på bara lite till och ändras i sista minuten. Jag försöker vänta, låta tiden gå, anpassa

Magiskt Örebro

För att fria Pyret begav vi oss hit: Örebro, med sitt fina slott. Det är en sådan härlig blandning av storstad och småstad, jag trivs så bra här. Pyret ville ha en shoppingdag idag, så då blev det det, i ett julpyntat centrum. När det var dags för middag föll hennes val på hamburgare, så vi gick till Bastard burgers. Eftersom hon ofta väljer hamburgare kan jag känna att jag har hunnit bli lite trött på det, men det är ju samtidigt bra gott när det är den här sortens hamburgare. Underbart. Av en slump såg jag en reklamskylt och Googlade lite, då visade det sig att det var en musik- och ljusshow i slottsparken. The Magic Forest: Så pampigt, och lite magiskt, men mest en otroligt härlig idé som piggar upp i mörkret.  Med mestadels glada miner kan vi bädda ner oss efter en dag utomhus i kallt vinterväder. Med oss har vi kunskapen att kanderade äpplen var en riktig flopp.