Fredagar på jobbet känns alltid så fasligt långa, vilket är orättvist när helgerna känns så himla korta. För att inleda helgen och försöka göa den lite längre hade vi m iddag med Ellegulle. Fasligt trevligt med långa samtal om jobb, livet och böcker. Men nu dundrar helgen in, jag hoppas att jag kommer få ägna några minuter åt att vila. Hur jag skulle se ut som Goth enligt någon rit-app. Hur jag känner mig i vanliga livet tänker jag.
Jag testade att göra zucchinibiffar efter ett nytt recept. Det blev gott. Till och med arvsmassorna åt utan att klaga. Nog för att de är vana vid vegetarisk mat eftersom deras skola har den inriktningen, men de brukar inte vara särskilt nöjda när det serveras vegetariskt även hemma. Spännande ändå, hur vegetarisk mat kan väcka så mycket känslor. Hur vuxna människor kan klaga på att skolor serverar det, eller på att det bjuds på till en arbetslunch, eller middag. Att en del måste markera att man minsann är en sådan person som vill ha kött i sin maträtt, att det ska vara riktig mat, inte någon jäkla kaninmat. Jag kan förstå att barn kan vara skeptiska till vegetarisk mat, för att de är skeptiska till mycket, men att vuxna människor uttrycker någon slags rädsla för det är fascinerande. Mer zucchinibiffar lär det bli här hemma, av den enkla anledningen att det är gott. Inget ställningstagande, inte för att retas med någon, bara för att det är gott.