Lite jävla ledigt

Äntligen helg! säger man vecka efter vecka när fredagen rullar in. Omedelbart börjar planeringen för vad som ska hinnas med innan vardagen tar sin tid i anspråk igen. Jag hade tänkt hinna med att plantera om blommor och tvätta fönster den här helgen. Utöver att tvätta, städa, veckohandla, källsortera, träna och ta hand om hamstrar. Sen ville jag gärna hinna läsa lite, titta på tv, virka och vila kanske. Det skulle vara fint att få ordna lunch och middag som jag tycker om också. 

Så jag fixade jag det jag måste, som träningen och efter den måste jag ta en lång dusch och lika lång frukost. Efter hamsterskötsel gick jag till soprummet med återvinningen, gick till biblioteket och lämnade en bok och gick och veckohandlade. När jag kom hem och ordnade lunchen började jag mentalt förbereda mig för att hinna både tvätta fönster och plantera blommor och kände mig så himla stressad. Äntligen helg! 

Fast då började jag tänka att blommorna har behövt ny jord länge, de kan vänta några veckor till.

Fönsterna är skitiga men det har de varit hela vintern, vad är så brådskande?

Jag bestämde mig för att ta lite helg istället, parkerade mig i soffan med virkningen.

Som sällskap hade jag dokumentärer på SVT:

Först: Miraklet i Gullspång

Så bra! Vad var det egentligen som hände, både förr och nu?

Sen: Grovstädarna

Man tror att det ska handla om en städfirma, sedan får man ett rejält livsöde på köpet. 

Men på tal om städning. Jag satt där, solen sken, det städades på tv, jag hade vilat en stund. Tanken kom krypande, kanske inte helt utan den där känslan av att om inte jag tar tag i det så blir det ju inte gjort, och herregud vad alla måsten samlas fort på hög; att fräscha upp fönsterna lite lätt med fönstertvätt och mirakeltrasa tar ju inte så lång tid. Man blir ju också bra sugen när vårvädret kikar fram.

Jodå, jag pausade dokumentären och körde igång, jag pustade tills jag blev svettig. När jag var klar började jag med den där middagen jag var sugen att prova när husets matkritiker inte var hemma. Så skulle jag kunna fortsätta titta medan jag åt, tänkte jag.

Under matlagningen kom ett sms från Polarn:

Klart de får komma hem när de vill, det är deras hem, jag skulle aldrig säga nej. Men maten skulle nog inte uppskattas. Då kom nästa sms, från Pyret:

Jaha.

Hem kom de, de tyckte inte om middagen, fast det gjorde jag.

Efter middagen ville arvsmassorna ha hjälp med hamstrarna och få en helgrapport. Det var dags att förbereda för att gå tillbaka till skola efter ett långt påsklov. Saker behöver berättas.

Virkningen blev liggande och dokumentären såg jag inte klart.

Oavsett hur nöjd jag blir av att se blanka fönsterrutor började jag tänka Om jag bara hade låtit de där fönsterna vara några veckor till.