Ibland blir jag lite förvirrad. Nog för att klimakteriehjärnan slår till allt oftare, men jag brukar inte minnas helt fel, det jag faktiskt minns alltså. Så idag läste jag detta om nyheten i det politiska spelet:
Jo, sådant sa dumma ungar när jag var 11 också, men då fick man åtminstone vila från skiten i sitt eget hem. Jag är väldigt nöjd att jag hållit hårt på att arvsmassorna inte ska ha sociala medier än och att vi pratat massor om varför. Nu säger de att de inte vill ha sociala medier och jag antar att det beror mer på att de hör kompisar som får höra sådana där vidrigheter, än på att jag har sagt nej.
Djävulsgreppet av Nina Wolff. Det blir nog bra.
Jag hajjade till för en sekund, inte på grund av att extrema människor med extrema åsikter dras till varandra, utan för att jag tyckte mig minnas något annat från bara några dagar sedan.
Så lita inte på skvaller, förutom när det är sant? Jag fascineras av människor som kan säga en sak som inte är sann, förstå att man kommer bli påkommen och sedan låtsas som inget har hänt. Det var inte jag! principen.
En annan sak jag läste idag gjorde mig sjukt irriterad. Brev till alla vårdnadshavare.
Nu när jag äntligen läst ut Diamans Salihu När ingen lyssnar, som var lite rörigare och segare än hans förra bok, ska jag ge mig på denna:
Djävulsgreppet av Nina Wolff. Det blir nog bra.
Kommentarer