Jag har funderat och känt efter och kommit fram till att det är dags för bloggen att tacka för sig. Det har varit väldigt skönt att ha en plats där jag haft möjlighet att fundera kring tillvaron. Att skriva om sina tankar, känslor och upplevelser, att behöva formulera sig, ger fantastiska möjligheter att förstå sig själv och få lite perspektiv. Kanske kan jag vara så djärv att jag kan påstå att det har bidragit till att göra mig till en mer reflekterande person. Men livet förändras. Jag ägnar stor del av min vardag åt att fundera kring hur jag ska formulera mig och vad jag tänker och känner. Det blir allt svårare att orka ägna stunder utanför jobbet åt att reflektera och analysera. Jag ägnar också stor del av min tid åt att kliva in i människors liv och det gör mig lite mätt på att dela med mig av min egen tillvaro. Så för de som har tagit sig tid åt att läsa mina små berättelser ur vardagen, tack.