Fortsätt till huvudinnehåll

Njut

Jag lyckades med konststycket att jobba ikapp så att jag kunde ta ut en friskvårdstimme och sluta tidigare. Enastående bedrift för att vara denna vecka må jag säga. Det var till och med så att dagen kantades av galna uttalanden och frustrerande situationer, men avslutades med att klara av vad som känts som en omöjlig uppgift. 

Ni hör ju att det var som upplagt för att fira med en liten promenad efter jobbet, för att äta middag på uteservering, i solen. Arvsmassorna åt till och med upp middagen, undrens tid är inte förbi. 
Fast det var kväll såg det ut så här när vi promenerade hem:
Är det inte magiskt?

Så klart det var en del tjafs om bagateller också, men de kan man ju lägga bakom sig när det plötsligt var sommar. 
Jag kan till och med sluta fundera över hur man kan lämna så här mycket på en jordgubbe:
Är man 10 så är det tydligen "inte gott" att äta den där delen. Är man 47 så kastar man inte sådär mycket av en jordgubbe, eller det var inte ens en utan typ 10 jordgubbar. Jag offrade mig och åt upp alla snuttar. Bara för att det var sol och värme.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.