Fortsätt till huvudinnehåll

Allt handlar om mat

Jag blev sugen på min andra favoritpasta när jag lagat storkok av min ena favoritpasta. Så då gjorde jag storkok av den andra favoritpastan också, så där som man gör.
När jag skulle gå och handla slängde jag ett öga i kylen för att se vad jag hade hemma, och sen kom jag till affären och det var bra pris på en del grönsaker. Det har det ju inte varit på ett tag. Då fick jag för mig att göra en grönsakspaj, för att använda upp saker, och fynda saker.
Sen fick jag lov att rensa i frysen för att ha plats för alla matlådor. Konsekvenser kallas det väl.

Jag hann läsa lite och sticka lite innan jag med fina örhängen från Designtorget i en presentask skulle iväg och fira Ellegulle som blivit stor och fyllt 40.

Många gamla bekanta dök upp som renodlad nostalgi, och några nya bekantskaper var där. När Ellegulle presenterade mig kom hon fram till att vi känt varandra i 19 år.  Hon sa också att jag var den vuxnaste i sällskapet utifrån utbildning, jobb och sånt. Jag tror att jag bekräftade det när jag drack två glas bubbel, snacksade lite och gick hem först av alla. Inte för att det inte var trevligt på terrassen, utan för att jag är en trött varelse nu för tiden.
Galej två dagar i rad blir lite tufft för vuxna människor. Men med risk för att låta som ett inlägg på Instagram så är jag så tacksam för att ha så många fina människor att umgås med.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.