Fortsätt till huvudinnehåll

Shopping-rage.

Alla har väl hört talas om "road-rage"?
Jag får "shopping-rage".
Först, när jag ska kolla rea-kläder i en affär och blir ständigt knuffad, och bort-stressad av en anställd. Bruden ska flytta/omorganisera/trycka ihop, reakläder, vilket betyder att hon ritch-ratchar galgarna fram och tillbaka i en rasande fart, och drar ihop en hög och snabbt rusar till nästa ställning för att trycka in dem där.
Medan hon gör detta i en fart som skulle göra en studsboll långsam och trög i jämförelse, svischar hon fram mellan ställningarna och knuffar på kunder som står i hennes väg.
Oavsett ställning man ställer sig och bläddrar i, så är hon snart där och rycker undan hälften av plaggen, eller kommer farande och trycker in kläder just där man står.
Den lilla vännen måste självklart göra sitt jobb, men hon kanske borde visa hänsyn till kunderna, som gör att hon har ett jobb.
Sen blir jag irriterad på hur de begär att man ska betala 5 kronor för att använda toaletterna i köpcentret, utan att använda de kronorna till att hålla rent och fräscht på toaletterna.
I övrigt blir jag ständigt irriterad på hur folk knuffas, stannar mitt i vägen, står i dörröppningar, ställer barnvagnar vid kassorna så att de blockerar för alla andra, tränger sig före, hostar utan att hålla för munnen, och, och, och... Aaaaarggghhh.
Fast lite fika, lite fynd, och en lugn make vid min sida, så blir det ändå en trevlig dag.

Så jag åkte hem, och skulle boka biobiljetter, vilket jag försökte göra på mobilen.
Gör inte det om ni inte måste.
Jädrans vad krångligt med så liten touchscreen.
Nu ska vi åka iväg och ge mig mat, det brukar göra mig på bättre humör, och sen se "The darkest hour".
Vi har ju biogodis liksom.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.