Fortsätt till huvudinnehåll

Parfymerad.

Jag måste fått sömnbrist av mitt eviga drömmande i natt.
Eller kanske snarare av det eviga vaknandet efter drömmandet.
För jag har varit snurrigare än en karusell hela dagen, som om jag inte kan låta bli att tappa saker, snubbla, glömma bort, elller på annat sätt klanta till det.

Jag kom på den brillianta planen att eftersom maken lagom till middagstid ska ha möte med klubben där de lär folk att sparkas i pyjamas så kunde han få bjuda mig på lunch idag.
Så jag åker in till stan.
På perrongen märker jag att jag har "gjort en Å" (Bakgrundsinformation: Å är vännen som är "The Queen of handsprit", alltid en flaska till hands, men också ofta en flaska som har öpnnat sig och spillt ut hela sitt innehåll i väskan; göra en Å).
Så jag spenderar lunchen, och inköpen på second hand (inga kläder, lampor!), och inköpen på Clas Ohlson (så tråkigt att köpa nödvändiga saker), med en härlig odör av spritfest.
Man får hoppas att de tyckte den spritdoftande bruden var ovanligt fräsch trots sitt tillstånd.
Men att jag höll på och gå in i folk, gå uppför en nedåtgående rulltrappa, försökte betala med körkortet, och gick fel vid centralen kanske bara förstärkte det doften förmedlade.
Nu är jag hemma, och satt länge och väntade på att kaffet skulle brygga klart, utan att ha satt på den lilla apparaten.
Jag kanske borde sitta kvar i soffan resten av dagen, och hoppas att karusellen stannar snart.

Kommentarer

Anonym sa…
Jag är stolt över dig;) Jag kan även meddela att jag bekantat mig med en ny variant av fadäsen; den går ut på att ha en fickflaska i bussarongfickan på jobbet, luta sig över en säng eller så, och VOILA; 150 ml kall handsprit rinner nerför ena benet.. Kram/ Å

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.