Fortsätt till huvudinnehåll

Belöning.

Jag sliter mitt hår och grämer mig över allt skolarbete.
Det kommer gå bra.
I slutändan.
Men i början, medan man ska komma in i de nya ämnena, och lista ut hur mycket tid som ska läggas var.
Aaaarrrrgggghhhhh.
När man inte är på topp från början är det lätt att känna sig överväldigad.
Men.
Nu hägrar en oas, en belöning för allt hårt arbete, en station att tanka den energi som saknas, en vilostund för ömma hjärtan.
En resa till solen är bokad.
En vecka med all inclusive.
Jag dreglar bara jag tänker på det.
Kommer det lösa alla problem?
Nope.
Kommer det göra mig till en ny människa?
Nope.
Kommer det göra mig lite mer avslappnad och ge mig ett leende på läpparna?
You bet!
Jag känner mig ofantligt lyckligt lottad som har möjligheten att fly från en tung vardag på det sättet, det är lyxigt för en vuxenstudent, väldigt lyxigt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.