Fortsätt till huvudinnehåll

Nya vanor.

Jag har gillat den där vanan att sova.
Lagt mig tidigt, sovit gott, vaknat utsövd.
Men den senaste veckan har jag tydligen tänkt ändra på det.
Jag somnar någon gång efter midnatt, sover en timme, vaknar, stirrar i taket och klappar katten en timme eller två, sover en timme till, vaknar, stirrar i taket och klappar katten, sover, vaknar, sover, vaknar...
Inte alls lika mysigt.
Men vem behöver sömn, tänkte jag, småbarnsföräldrar klarar sig ju.

Fast efter en titt på första kursplaneringen av 6 är jag redan gråtfärdig.
Det här halvåret kommer jag dö.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.