Fortsätt till huvudinnehåll

Okej, bara en till.

Jag tänkte att det var nog med att sparka på den som ligger ner för ett tag nu.
Någon kosmisk gräns finns väl.
Någon klok tant eller farbror ute i stora rymden som säger att "Jo, det har varit roligt att se alla vurpor, men nu räcker det."
Då får man ett litet tjuvnyp till.
Från där man minst väntar sig det.
Ibland kan en i sig liten, ganska betydelselös händelse ställa allt i ett nytt ljus, arrangera om verkligheten, förändra hela framtiden.
Så är det nu.
Man går så gärna omkring och tror att man vet allt.
Det gör man ju verkligen inte.
Men nu, tant i universum, om jag får vara lite arg och ledsen ett tag, kan vi vara klara med varann då?
Kan du roa dig med din slapstick humor med någon annan då, så kanske jag kan få bli lite glad och rolig igen?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.