Fortsätt till huvudinnehåll

Begär.

Jag har varit lite förkyld.
Ett litet tag bara.
Då får man såna där äckeliga gröna, slemmiga saker som täpper till näsan.
Jag får lätt panik av att vara täppt i näsan.
Så jag måste använda nässpray.
Fast nu har äntligen det där gröna försvunnit, efter sisådär 6 veckor.
Kvar finns nästäppan.
För nässpray är jävulusiskt beroendeframkallande.
Så efter varje förkylning ska jag gå på avvänjning, tar inte mer än ett par dagar, men jedran vilka jobbiga dagar.
Eller mest nätter sova med öppen mun hela natten, äeeääck.
Då ligger jag som en liten knarkare och försöker hitta superbraiga anledningar till att ta bara en dos till, sen ska jag sluta, lovar, heder och samvete, om jag bara får sova den hör natten, sen, imorgon, för jag behöver sova, bara en dusch till...
Men nä!
You can do it!
Och det vet jag ju att jag kan, herrejisses, det är ju inte som att jag kommer dö, det är bara obekvämt ett par nätter, och irriterande ett par dagar, sen är det fritt fram att andas genom snoken.
Fast det vore skönt om ett par dagar och nätter redan hade gått nu.
Snörvel.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.