Fortsätt till huvudinnehåll

Plågsamt.

Jag gillar inte att ha fel.
Jag tycker att det är jobbigt.
Jag är också en dålig förlorare.
Jag antar att detta hör ihop.
Nu måste jag erkänna att jag har haft fel.
Fifan vad jobbigt.
Ända sen den kom så har jag bestämt hävdat att den däringa Paddan, sicken onödig pryl!
Jag menar, jag har en liten bärbar dator, det är ju mycket bättre.
Ändå har jag idag spenderat timmar åt att leka med makens gamla Padda, som nu är min.
Jag har insett att jag kan byta ett stort anteckningsblock, och en god bok som ska släpas fram och tillbaka till skolan, mot en liten platta. Och jag kan på en lite större skärm kolla hela wida wärlden om jag får tråkigt, titta på filmer, eller skvallra med er.
Jo, det har jag kunnat på mobilen med, men jag är ju gammal nu och har förutom dålig syn också blivit rätt bekväm av mig.
Jag kan alltså leka, och ha praktisk användning för Paddan.
Så, ytterst, ytterst, ytterst motvilligt, här kommer det....
Jag... Hade... Fel.
Usch.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.