Sommarfötter, liksom förra året mönstrade av mina Eccosandaler. Och det mönstret satt kvar ända till på vårkanten.
Så sköna!
Dagens lektion presenterades av Polarn. Hon lärde mig den ädla konsten att bli fjärilsviskare.
Tricket är att långsamt sätta ett finger framför fjärilen när den sitter på en blomma, och sedan ytterst försiktigt röra vid benet. När fjärilen sätter benet mot ditt finger så rör du försiktigt fingret bort så att den vill hålla sig kvar. Då flyttar den, ibland, resterande ben till fingret och tadaaa:
Jag lyckades! Med flera faktiskt. Så roligt att kunna titta på nära håll, men viktigt: rör inte vingarna!
Arvsmassorna håller ju på och gör samma sak med humlor, Pyret försökte lära mig men där gick jag bet.
Blev lite för nervös runt flygande saker som låter bzzzz, men nog är humlor också väldigt söta.
Pyret ville avancera upp till grodviskare, kanske för att hon inte riktigt fick till att bli fjärilsviskare. Det fanns hela gräset fullt av grodor att öva sig på, men de är snabba små rackare.
Också söta!
Med arvsmassorna i hasorna handlar de flesta utomhusvistelser om djur i alla dess former, ni har kanske märkt det?
Jag ägnade en stund åt nostalgi idag, när mamma lämnade sina gamla bokmärken.
Jag mindes så tydligt hur jag älskade de där när jag var liten, och kunde riktigt känna habegäret från då bubbla upp. Nästan direkt hittade jag de största favoriterna som lilla hunden med glitter på, flickan med guldram, änglarna med långa klänningar, bebisen i den blå vaggan. Är det inte makalöst hur minnen kan väcka så mycket?
Kommentarer