Fortsätt till huvudinnehåll

Städa, städa.

Idag var vi lediga.
Förutom att inhandla lite grönsaksodling till balkongen och att vara ute och öva på cyklarna, så fortsatte saneringen.

Förutom att alla gosedjur fick en spinn i tvättmaskinen och en sommarsemester i torkskåpet så kom turen till katterna.
Även om de gästande parasiterna inte kan smittas varken till eller från katter så kan äggen finnas i ullig och gullig päls. Så mycket som ungarna klappar på de där katterna så känns det allt för troligt att några av alla tusentals ägg det pratas om att det läggs, skulle gå från barnens fingrar över till pälsen. Blä.

Jag såg inte fram emot mitt uppdrag, även om de här katterna, speciellt den ena, visat märkligt mycket intresse för dusch och bad. Normen är väl ändå att katter kämpar för livet för att komma undan ett bad.
Det gjorde de inte.
De stod stilla, gjorde enstaka försök att hoppa ur badkaret och tjöt lite mot slutet. Gick ju hur smidigt som helst att både schamponera och skölja.

Till kvällen hör numer rutinen att sprita båda toeletterna, handfat och handtag. Det känns som att vara på jobbet liksom.
Men med det sagt, utbildning och yrkeserfarenhet gör att jag inte tar lätt på hygienrutiner vid smittorisk. Hellre för noga än att behöva dras med skiten. Imorgon ska jag gå ett varv runt lyan med flaskan i högsta hugg och torka det mesta tänkte jag.
Folk skrattade åt sådana som Florence Nightingale och hennes likar och deras prat om osynliga saker som gjorde folk sjuka. Värt att komma ihåg. Däremot håller jag hygienrutinerna på en mer sansad nivå när det inte är smittorisker på agendan. Ingen risk för bacillskräck här ifall ni undrar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.