Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens betyg och bok

Chefen hade kallat in en ergonom från företagshälsovården för att vi alla skulle få en individuell bedömning och anpassade rekommendationer. Jag tycker alltid att såna saker känns som ett test där jag kommer bli underkänd. Men ergonomen var så trevlig och om det var ett test så fick jag godkänt med god marginal:
Jag varierade min arbetsställning bra eftersom jag står för allt adminarbete vid skrivbordet, men sitter vid alla möten och besök. 
Jag använde hjälpmedel som mousetrapper och ståmatta. 
Jag hade rätt höjd på skrivbordet.
Jag hade extrakuddar i besöksfotöljen.
Jag hade skärmen i rätt vinkel.
Jag har bett att få min arbetslampa flyttad för bättre ljus.
Den enda rekommendationen jag fick var att höja min skärm, och så fick jag hjälp att få alla spakar på kontorsstolen förklarade, kontorsstolen jag aldrig använder, för jag står vid skrivbordet. 
Så då kanske jag kan undvika förslitningsskador ett tag till. Skulle väl vara bra efter alla yrken där jag haft ytterst oergonomiska miljöer.

Har haft turen att komma in i en ny bok, apropå ingenting alls.
Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors. Ytterligare en bok där hela handlingen utspelar sig inuti huvudet på en emellanåt osympatisk person. Den är lovande så här långt.
Jag återkommer och informerar om den håller i sig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.