Fortsätt till huvudinnehåll

Lite service och empati.

Man hör ofta om att vården inte alltid är på topp, men inte lika ofta om när den är det.
Jag delgav IVF kliniken mitt dilemma i morse, då embryoinsättning självklart (och som jag anat) utfördes efter lunch.
En engagerad sjuksyster rådfrågade kollegor och gav en alternativ lösning, med reservation för att lab-personal och läkare kunde gå med på det, och bad att få återkomma efter att ha kontaktat alla inblandade.
Och presto: jag fick tid kl 11:45. Då hinner jag till mitt prov.
Kanske har de förståelse för att det kan bli en aning knepigt att tillverka barn enbart på kontorstid.
En gissning från mitt håll är att majoriteten av barnen blir tillverkade på kvällar och helger, utan att behöva ta ledigt från jobb eller utbildning.
Eller boka in en fast tid och dag.
Eller befinna sig på en specifik plats.
Med andra människor som tittar på.
Fast det där sista... Joråsåatteeeee, om du gillar det så, menvetere...
Det är ju så jädrans puckat, hela situationen.
Om man tänker på det.
Om man jämför.
Så vi gör inte det.
Jag orkar inte.
På torsdag alltså, då är det två prov, vi får ser vad det blir för betyg.

Kommentarer

Anonym sa…
May the force be with you, on both/Å

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.