Fortsätt till huvudinnehåll

I like to move it!

Precis som Kung Julien i Madagaskar så nynnade jag på "I like to move it, move it..." hela dagen igår.
Men varför?
För att vi hade hittat billiga flyttkartonger på Rusta (10 för 150 pix!) och därav bestämt oss för att rensa på vinden.
Jag blev så nördigt glad.
Då menar jag sådär härligt pirrigt förväntansfull "Dagen-innan-julafton-pirr".
Rensa gjorde vi, oboy vad vi rensade!
Rev oss igenom varendaste låda, påse och kartong, och frågade oss fullkomligt hänsynslöst "Måste vi spara den här? Alltså MÅSTE vi??"
Kvar i hyllorna blev prydliga kartonger, märkta med sitt sorterade innehåll.
Helt underbart.
Kan inte förmedla hur lycklig jag blev.
Hela världen kan vara i gungning, min hela tillvaro vacklar, men på vinden- där är det ordning.
Så nu när den terapisessionen är avklarad (pof ner i 80-talet!) hägrar skåpen i lägenheten.
Jag blir alltid absurt fixerad vid rensning när jag väl har börjat.
Jag blir också absurt fixerad vid att rensa när livet inte känns helt stabilt.
Men det finns ju värre saker att bli hooked på.

Kommentarer

Anonym sa…
"Gillar"! :) Skönt att höra att du fortfarande é min Eva! Löööve! <3 /Malinski

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.