Fortsätt till huvudinnehåll

Liten pärla.

Dagens utflykt gick till Stavgard vikingaby, och det var en härlig upplevelse. Fantastiska personer som engagerat berättade historien bakom platsen, visade hur tidstypiska hus såg ut, var uppbyggda och fungerade.


Arvsmassorna fick också karda ull som de sedan fick tova till ett litet underlägg. Eftersom det var något av ett blodsockerfall hos Polarn så var hon inte jätteengagerad, alltså gjorde jag och Pyret det mesta. Så ni fattar redan att det kommer bli några dispyter kring det där tovade underlägget framöver. Jag hävdar bestämt att det är allas och ska förvaras i gemensamt utrymme, men är inte säker på att den ekvationen går hem hos alla.


Till stor glädje fick de prova på bågskytte. Dagens hit. Pyret blev så taggad att hon bestämt hävdar att hon vill lära sig bågskytte på riktigt. Jag har lovat att undersöka saken.


Om det inte varit för att resterande sällskap också började känna av behovet av näring hade vi också kunnat få lära oss mer om tidstypiska instrument. Men efter en promenad i fantastisk miljö för att se Stavars hus, där Polarn lyckades fånga en gräshoppa och jag fick mitt livs första fästing, var det bråttom till lunch.

Kort och gott, summa sumarum; Stavgard vikingaby en oväntad liten pärla till utflyktsmål.

Efter en enkel lunch begav vi oss in till Visby för ännu ett besök på Glassmagasinet. Jag vet, många glassar blir det. Vi tog också en promenad utmed hamnen och gick genom Botaniska trädgården.

Och nog är det märkligt, de har två katter hemma, men så snart en främmande katt svansar fram och kelar så är det näst intill omöjligt att få dem att gå därifrån. Inte ens när man lockar med att gå och köpa glass kan de slita sig.

Pyret blev ytterst bekymrad över om den väldigt välmående katten hade något hem, och om den i så fall skulle hitta det hemmet. Den oron använde hon sedan för att hjälpa en död humla att hitta en fin begravningsplats. Överlag ägnas just nu väldigt mycket tid till att "hjälpa" humlor, nyckelpigor, maskar, larver, skalbaggar och annat djurliv. Så här i sommartid kommer man endast fram fem meter i taget. 

Men vad gör det, vi har ju all tid i världen. Ännu mer tid blir över när telefonen används sparodiskt i korta ögonblick under dagen. När man umgås så här intensivt hinner man lagom öppna mobilen så blir man avbruten. Allt får vänta. Och det behövs. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.