Fortsätt till huvudinnehåll

Orörlig

"Ni får ha en läsa, sticka, pyssla dag!" skrev en kompis. Och ja, det var det vi fick göra idag. Pyret mådde bra men ville knappt röra sig eftersom hon kände sig lite öm i halsen och yr. Jag lyckades få med henne på en promenad efter att försiktigt informerat henne om att det känns så när man varit sjuk, för hon är ju så ovan vid att behöva återhämta sig. Men annars satt vi mycket i soffan och tittade halvdåliga barnfilmer. En tröttsam effekt av Covid är att det kommit så få filmer den senaste tide, för visst måste det ha med pandemin att göra? Jag orkar bara engagera mig halvhjärtat i filmerna arvsmassorna vill se, men måste ändå visa visst engagemang, så jag satt med den här:
Jag fortsätter nöta tekniken för att komma förbi att sticka så hårt att maskorna knappt går att få av, fingrarna knappt går att räta ut och axlarna sitter fast vid öronen. 

Nackdelen med att träna varje dag är att kroppen vänjer sig vid det. Den här veckan har jag missat flera av mina dagliga promenader, fått hoppa över en del styrketräning och mest rört mig tvåtusen gånger mellan soffan och tvättmaskinen. Så nu gör höften ont och kroppen är så stel att jag knappt kan ta på mig strumporna. Jag är också lite lagom trött samtidigt som jag är absurt rastlös.
Jag har inte insjuknat själv än, men känner mig inte ur faran. Skulle jag däcka kommer jag nog förvandlas till detta:
Jag håller alla tummar för att jag är ute och springer imorgon bitti, och inte sitter på badrumsgolvet. Jag skulle också väldigt gärna slippa städa på några dagar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.