Fortsätt till huvudinnehåll

Lär känna din publik

Jag klev upp extra tidigt för att hinna med morgonens bestyr. Arvsmassorna skulle vara utklädda på fritids och till kvällens bus eller godis. Deras första bus eller godis. 
Ett skelett skulle målas och en emo-vampyr skulle få sitt hår fixat. Ni hör ju själva vilken utmaning.

Jag hade senare den stora lyxen att få gå från jobbet hem till arvsmassornas kompisars familj och bli serverad lite snacks, middag och kaffe. Arvsmassorna och deras kompisar ville efter maten ge sig ut, på egen hand. Det var ett villaområde med hus i prydliga rader där alla kände alla och området gemensamt bestämt reglerna för Halloween-firandet. Det var många som dekorerat husen, det var många barn i arvsmassornas ålder som var ute och många mindre barn ute med föräldrar, det kändes tryggt.

Efter en timme så kom alla barnen in och några av dem grät förtvivlat. Mellan hulkningar berättade de att en person de tror var vuxen, i alla fall väldigt lång, gick runt med en mask och riktig motorsåg (inte påslagen) och jagade barnen. Arvsmassorna och deras kompisar kom ifrån varandra en liten stund när denna person börjat jaga dem, och de hade gömt sig i buskar och bakom hus tills de kunde springa till varandra igen. Trots att de börjat storböla så hade personen inte slutat. De hade till sist känt sig hjälpta av några större barn som sagt ifrån, och de hade sprungit hem. 
Jag kan ju känna att någon missat sin målgrupp lite här, och haft lite svårt att läsa av sin publik. Alternativt var det någon med tveksam förmåga till empati med syftet var att göra 8-åringar skräckslagna. I ett villaområde med i stort sett bara barnfamiljer och mest barn i spannet 6-12 som var ute, kanske inte skulle roas av motorsågsmassaker- referenser. Polarns kompis fick hämtas av sin pappa och bäras hem i famnen för hon vågade inte gå och Polarn ville inte sova i sin säng i natt, så då ville inte Pyret det heller. 

Men, innan denna avrundning fick de en bra insamling ändå:
Och jag tror att de var nöjda med sin första bus eller godis runda, trots allt.
Jag fick middag och trevligt sällskap, det väger upp att det blir trångt med tre i sängen inatt. Tre plus katt. Alltid katt. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.