Fortsätt till huvudinnehåll

Det gick faktiskt!

Jag har känt mig lite extra trött den senaste veckan. Jag tror att det är en allmän höst-dipp kombinerat med järnbrist, som förvärrades av mensen, som förde med sig en edometrioskänning. Det ena ger det andra liksom.
Därför var jag lite tveksam till att orka med en kväll ute på en fredag. 
Jag fick denna bild imorse:
Tycker den sammanfattar läget bra. Jag vill påpeka att jag drack ett glas cava, ett, så att jag kände mig så här hade mer koppling till att vara vaken länge. Jag tänkte att det inte gick att känna mig tröttare, men det gick ju faktiskt. 

Så idag blev det vila, typ, med veckohandling och veckotvätt som undantag, för hushållsarbetet tar inte ledigt.
Jag roade mig med att ta hand om Lillfjant som blev fri från tratten. Hon fick inte glädjefnatt, som jag trodde hon skulle få, förrän till kvällen, under dagen ville hon bara vara i famnen eller knät.
Jag påbörjade också ett nytt projekt:
En ny stickning alltså, inte chokladen. Choklad är inte ett nytt projekt utan ett ständigt pågående projekt. 
Det mest lockande projektet denna dag är annars att så tidigt som möjligt komma i säng. Men så började jag titta på This England och har svårt att sluta. 
Kenneth Branagh är makalös! Och det är redan svårt att minnas hur det var när pandemin slog till. Kan man sova och titta på tv samtidigt? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.