Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens meny

I den här värmen slår man ju inga fartrekord, särskilt inte när man väljer den backigaste rundan, men jag kunde hålla ut lite längre.
Inget bättre än att komma ut ur duschen efteråt och slå sig ner vid frukosten.
För att förlänga det myset mötte jag upp mammakompisen lite senare för att äta lunch. 
Lika bildskön som god i all sin enkelhet. Ost, grönsaker och bröd, allt blir bättre med bröd. En kollega säger lite då och då när vi har jobbfrukost att det är enda dagen i veckan som hen äter bröd. Jag skulle aldrig klara det. 

Ingen lunchträff utan fika. När det är svårt att välja beställer man en av varje och delar.
Till middag blev det totalt ospännande rester av cypriotisk lasagne -pastitsio-, men det är ju gott. 

När arvsmassorna skulle titta på film till kvällen upptäckte vi att några filmer på Viaplay som bara funnits med engelskt tal nu fanns på svenska. Kanske hjälpte det mejl jag skickade för ett tag sedan när jag märkte att ytterligare en film som gått att hyra på Viaply med svenskt tal, nu bara fanns på engelska på deras vanliga tjänst. Jag fick svaret att fråga skulle lämnas över till teknikerna. 
"Jag tycker egentligen inte om när människor är stränga eller säger till när saker är fel, men ibland är det bra mamma!" sa Polarn som äntligen kunde se en film hon längtat efter. "Ja, ibland måste man säga till när saker är fel, eller när människor gör fel, annars kan det ju inte bli bättre." sa jag.

På tal om bättre och film så började jag titta på "Thirteen lives". Inte så sällan överträffar verkligheten dikten. 
Fast jag vet att det går bra så får jag ont i magen av hela storyn, vilken mardröm. Men också, tänk vad fina och hjälpsamma människor kan vara, om de vill. Värt att hålla i minnet under valrörelsen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.