Fortsätt till huvudinnehåll

Äntligen.

Jag kan knappast vara ensam om att bli nöjd över att Carema granskas och lyfts fram.
Deras rent inhumana arbetsmetoder och idiotiska krav.
Allt för pengarnas skull, uppenbarligen
Vi som har haft insyn i hur det går till på deras boenden känner igen alla häpnadsväckande saker som har kommit fram den senaste tiden.
Vi kan också se att de ovärdiga förhållandena som ledningen kräver gör att personalens kvalitet sviktar. Antingen för att du måste ha egen tveksam moral och etik för att gå med på att jobba enligt deras krav och metoder, eller för att de som har lite vett och protesterar får sparken, blir utmobbade, eller ger upp och säger upp sig.
Men störst kritik bör egentligen gå till kommunerna, som köper Caremas tjänster utan att kontrollera vad de betalar för, eller att kraftfullt agera när det kommer fram hur det egentligen står till på dessa boenden.
Med alla avslöjanden, som trots allt har framkommit under en längre tid, borde de gå på konstanta oannonserade besök.
Jag hoppas innerligt att all kritik mot vidrigheterna leder till åtgärder.
Tyvärr känns det mest troligt att det här kommer rinna ut i sanden, igen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.