Fortsätt till huvudinnehåll

Släpp taget och påverka

Två dagar med tid, mycket frihet och grundtanken att arbeta med "självledarskap" väckte ovantat mycket tankar och känslor. Tankar som nog startade för en tid sedan, vid en middag med kloka vänner som vågar fråga efter riktiga svar.

Inatt sov jag långt ifrån lika gott som på Yasuragi. Jag vaknade varannan timme och låg sömnlös från 4.30 på morgonen. Många funderingar pockade på uppmärksamhet. 
Funderingar om vad jag har haft rätt att be om tidigare och vad jag får be om nu. Var jag ska lägga mina förväntningar och vad jag ska sluta hoppas på. Hur jag ska ta hand om det som lovats men inte getts. Hur jag ska ge när jag inte fått. 

Vi fick en presentation på de där återhämtningsdagarna, där en uppenbart populärvetenskaplig tanke om Påverkanscirkeln förklarades. Trots min allergi mot sådant så får jag erkänna att det ofta uppstår en attraktion för enkla klichéartade förklaringar på svåra problem. Denna cirkel förklarades lite utifrån samma grund som i nykterhetsbönen, ni vet den om att man ska veta vad man kan förändra och ha vishet att inse när man inte kan det.
Här utgick man ifrån att den yttre cirkeln representerar det ingen kan påverka. Den mittersta det som andra kan påverka. I den inre cirkeln finns det jag själv kan påverka. 

Det var oväntat vad mycket vi pratade om vårt jobb utifrån detta, den verkade fastna hos de flesta, men vi pratade även om oss själva. Uppenbarligen var det en tydlig påminnelse om att försöka sluta lägga energi på det vi ändå inte kan påverka, att delegera ansvar till de som kan påverka något, för att spara energi till det man själv vill jobba för att förändra. 

Något man inte kan förändra är någon annan. Man kan inspirera, motivera, beskriva och förklara, men inte förändra. Ibland behöver man förstå det och delegera över ansvaret för förändringen på någon annan, för det lämnar ork till att klara av de utmaningar man själv inte kan undvika. 

Jag tog hjälp av cirkeln idag. Jag tror att jag gjort klart för mig själv vad jag lagt min energi på att försöka påverka tidigare, och vad jag borde lägga min energi på nu. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.