Fortsätt till huvudinnehåll

Kattnytt

Lillfjant har hunnit bli ett helt år och är nu kastrerad, men hon är fortfarande väldigt mycket kattunge. Hon är väldigt sällskaplig och vill gärna vara med i alla tillfällen, ibland tror jag att det mest är för att kunna undersöka vad hon kan stjäla.
När jag tvättar är hon med för att se om någon härlig stickad tröja hängs upp på tork. Den stjäl hon.
När jag lagar mat är hon med för att se om något lock till en förpackning, någon påse eller någon matbit är obevakad. Det stjäl hon.
När jag pysslar med arvsmassorna är hon med för att se om någon penna, papperstuss eller plastbit läggs åt sidan. Det stjäl hon.
Ni får ihop bilden.

För att ge ett exempel från vardagen:
Idag gjorde jag det otroligt klantiga misstaget att lämna min stickning i soffan för att gå och träna. Mitt under en övning susade Lillfjant förbi, stolt över sitt byte. Hon gömmer gärna sina byten under min säng.
Dessa härliga överraskningar kombinerat med att hon väcker mig några gånger per natt för att kela, gör att det känns som att jag är tillbaka i småbarnsåren. Allt måste övervakas, jag får ingen sömn och Lillfjant vill helst vara i min famn all tid hon inte är upptagen med att stjäla halva bohaget. 
Kanske är det därför jag är lite trött.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.