Fortsätt till huvudinnehåll

Utflykt!

Eftersom det var min sista dag i frihet var det jag som fick välja aktivitet. Fast nu låter det värre än det är, jag har turen att se fram emot att gå till mitt jobb, även om slutet på ledighet alltid känns vemodigt. 
I alla fall, inte helt oväntat valde jag att dra till skogs. Den här gången ville jag prova Aspens naturstig, en slinga på 7,3 kilometer enligt naturkartan. 

Dagens outfit blev alltså, lager 1:
Och 2:
Redo!

Vi utgick från stallet där arvsmassorna kunde räkna hästar. 
Kollade utsikten innan vi påbörjade stigen.
Efter en tidig korvpaus blev det många steg på stegräknaren kan jag säga.
Jag kan bara föreställa mig hur vackert det måste vara på en fin sommardag.

Som det märks så hann det börja skymma, kan ha något att göra med att någon sov halva dagen. Kanske. Men det var ju också en vacker fond att betrakta.
Något annat vi betraktade var denna skapelse någon lämnat:
Hen såg så ensam ut att vi byggde lite sällskap:

Bitvis var det halt, och med snön var det ibland svårt att se markeringarna, så vi hamnade på ett par avstickare. Det gjorde att vi knatade i 8,5 kilometer istället, vilket kunde kännas lite tungt mot slutet. Det är ju en rejäl skillnad mellan 8 kilometer plan mark och 8 kilometer kuperad terräng. Jag valde kanske fel dag att börja med en löprunda, kan jag tänka så här i efterhand, jag hamnade på 23300 steg när dagen var slut. Men nu är jag redo för vardagen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.