Fortsätt till huvudinnehåll

Utan en röd tråd

Det började så fint med ett hyfsat tjockt täcke med snö.
Lagom efter att jag hade kommit hem och ätit frukost så började det så sakta töa bort. Lär vara snorhalt när jag ger mig ut i övermorgon.

Jag tror att storkatten börjar vänja sig, och bli lite nyfiken på lillfjant.
Lillfjant å andra sidan gillar att leva farligt.
De där löjligt långa bakbenen räddar henne lika många gånger som hon snubblar med dem. Och den där svansen kan man säga mycket om, men inte att den är fyllig.

Jag måste få säga det, även om det redan är sagt; And just like that... är väl ändå en katastrof. 
Det känns som att de tagit Sex and the city och försökt håna den så gott det går. Jag gav den tre chanser men blev så irriterad under tredje avsnittet att jag stängde av innan det var slut. 

Däremot lyckades de bra med Folk med ångest, tycker jag.
Jag gillade ju boken av Fredrik Backman också, så klart. Just nu läser jag för övrigt tredje delen i serien om Björnstad; Vinnarna.
Och hinna läsa några sidor är precis vad jag ska göra nu, innan jag somnar.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.