Fortsätt till huvudinnehåll

Så var det

Fredagen är här!
Det tog inte många arbetsdagar efter semestern innan jag kom ihåg två saker:
* Vilka tunga ämnen mitt arbete ibland berör.
* Varför jag har så lite socialt liv när jag inte har semester.
Jag är helt slut. Satt och nästintill somnade i soffan klockan fem. Då hade jag ändå en förhållandevis lugn vecka och möjlighet att flexa ut lite tidigare idag. 

Jag känner mig som en rätt tråkig människa när jag i stort sett bara orkar gå till jobbet, träna och ta hand om hem och familj, medan övrig tid går till att vara som någon gammal tv kanal med myrornas krig; ständigt igång men bara en massa brus. Fast som jag och kollegan konstaterade idag; det här hormonella kaoset håller ju bara i sig sådär 10-20 år till, det kanske finns något socialt liv att återgå till då. Om inte den konstanta förvirringen, tröttheten, tankspriddheten, svullnaden och värken har etsat sig fast vid det laget. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.