Fortsätt till huvudinnehåll

Ett socialt liv

En av cheferna hade bjudit hem oss alla på trädgårdsfest idag. Trots att det är människor man träffar varje dag, så kändes det jäkligt ovant att vara social på det här sättet. Det är som att man har glömt hur man beter sig på tillställningar. Sen är det så klart väldigt trevligt att ses i ett annat sammanhang och få äta god mat. 

Nu hade jag turen att chefen hade en kelig katt. För precis som arvsmassorna så blir jag helt trånsjuk och tar varje tillfälle att klappa på kissekatter. När det dessutom ger en ursäkt att dra sig undan från samtalet och vila från de sociala uppdragen en stund är det ju än mer tacksamt.
Min bordsdam.
Den gamla damen hade fått klippas lite akut då hon varit i buskar och skaffat sig tovor. Om någon undrar.

När jag kom hem fick jag veta att herr B.o.B. upptäckt att någon gått in på vår uteplats, på vår innergård, och tagit med sig hans låsta (och trasiga) cykel. 
Vad fan. 
Sådant intrång i den privata atmosfären. 
Dessutom så himla mycket besvär för en förhållandevis billig cykel som finns ute på varannan gata. 

Så dagen bjöd på lite högt och lite lågt, kan man säga. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.