Polarn sa igår att hon ville följa med mig på min morgonrunda igen. Jag höll tummarna, men väckte henne ändå på morgonen, som tur var hade hon ångrat sig. Eller, jag slits ju mellan att vilja få arvsmassorna att uppskatta att röra på sig och att vilja få de stundera för mig själv. Nu behövde jag inte oroa mig denna gång, hennes lilla röda nuna ville hellre ligga i soffan och titta på tv.
Det var också en Fredag från helvetet grej; att de hade lekt clowner på fritids och fröken hade målat clownmålning på barnen - som inte gick att tvätta bort. Så bra. Två våtservetter och tre omgångar med makeup remover och näsan och en stor, bred mun var fortfarande i en ton av rött. Såg ut som hon fått en kraftig allergisk reaktion. Nu, två dagar senare, är det bara en liten nyans kvar.
Fredagen som någon glömde.
Jag fick alltså ge mig ut på min runda på egen hand, efter att också väckt Pyret. Hon hade själv kommit på att hon vill bli väckt tidigt på helgerna, för då somnar hon bättre på kvällen. En så klok liten dam.
Det kändes som att rundan gick trögt som attan, trots ett uppfriskande lätt regn. Jag fick gå tillbaka lite i intervallerna den här gången också. Men, när jag sen kollade resultatet så hade jag hållit riktigt bra tempo jämfört med tidigare. Märkligt hur kroppen reagerar.
Lite ork hade jag kvar till resten av dagen, så vi frestade arvsmassorna med fika och vågade ta en ännu lite längre utflykt. Vädret var riktigt härligt.
Emellanåt bröt solen igenom och då värmde den till och med. Som en försmak av våren.
Jag fick en smärre hjärtinfarkt när jag såg att människor vågat sig ut på isen, som mest liknade slushie med svag colasmak.
Jag började genast planera för hur jag skulle hantera traumat av att bevittna när någon försvann ner i djupet.
När vi väl kommit hem igen var jag helt slut, men lyckades uppbåda krafter till att hjälpa till att veckohandla och laga mat. Arvsmassorna var lika pigga som vanligt, jag fattar inte hur de klarar det.
För dagens aktivitet såg ut så här:
(Oklart varför det ibland blir mätning utan att den lägger in karta.)
Tre timmars promenerande!
Med morgonens runda blev det:
Jag kan bli arg på teknik lite när som helst eftersom teknik och jag inte är kompatibla, men mest irriterad kanske jag blir när klockan drar igång sin inaktivitetsvarnare en timme efter att jag har kommit hem från liknande strapatser.
"Ta en paus och rör på dig!" står det efter att den vibrerat. Känns som ett hån.
Arvsmassorna blev hyllade och belönade för denna bragd, med att vi hyrde film och bjöd på godis. Sådana jäkla hjältar! Ja, jag med så klart.
Kommentarer