Fortsätt till huvudinnehåll

Bara jag

Kände att kroppen behövde vilodag idag, vilket brukar vara svårt att kombinera med att vara vuxen, på en lördag, med två barn. Arvsmassorna har ju en hel lista på vad de vill hinna med under helgen, och de allra flesta saker involverar medverkan av en förälder.

Jag ville sitta i soffan med godis, fika, chips och min virkning. Det var allt. Jag kunde få med dem på godis, fika och chips, men sen gick meningarna isär. 

Alldeles självklart kände jag mig som en usel mamma när jag begrundade att den tiden jag får att utöva saker jag tycker om, är när andra sover. Som att träna klockan 6 på morgonen eller 8 på kvällen. Men att göra saker när resten av hushållet är vakna kommer oundvikligen avbrytas var tredje minut av ett "Mamma?". Och att längta efter att få göra annat på helgen än att underhålla arvsmassorna, eller sköta hushållssysslor, faller väl under kategorin usel mamma. I alla fall enligt sociala medier. 

Jag lyckades buttra mig till en sådär 40 minuters virkning i alla fall. Fast då virkade jag såklart på de halsdukar med luva jag gör till arvsmassorna. Jag kommer knappt någon vart med dem eftersom jag måste vara någorlunda pigg för att hålla på med alla ökningar och allt småpill. Och därför måste jag göra det på helger, när jag är hushållerska mesta tiden. Det gick bättre när det bara var varv efter varv av samma sak och jag kunde sitta med det på kvällen.

Nåväl, så här långt har jag kommit nu:
Montering av öron och fickor inte gjort än.
Jag har nu börjat med det pilliga arbetet att virka ögon.
Så smått och därför så svårt för mina Jag-kan-greppa-en-basketboll-händer. Och mina fingrar kämpar med sånt där nu, jag får ont efter en stund. Det är inte lätt att bli äldre.  

Dagen aktivitet var att lyfta havrebollar, Oreokakor, och chips.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.