Jag har väntat i två år.
Det är tjugofyra månader, plus minus sådär.
Sist var nämligen efter Pyrets ankomst men före Polarns upptäckt. Senast jag var på en av mina favorit sysselsättningar alltså: äta brunch.
Idag var det dags. Arvsmassorna portionerades ut till ett kompani av barnvakter och vi drog iväg på årets sommardag, jaghoppasdetkommerflermenvågarintetropådet, till Sundby gård och deras exceptionellt fantastiska brunch i sagolik miljö.
Det var två år sen. Tjugofyra månader. Kan ni fatta att jag hade lite att ta igen.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer