Fortsätt till huvudinnehåll

Härliga studentlivet

För att ytterligare förbättra KOMVUX rykte tänkte jag tala om vad jag har pysslat med för läxa idag:
Jag har bakat.
Jo, vi ska lära oss vad som händer vid jäsning. Det kan man ju inte på något sätt läsa sig till, utan då får man ägna fritiden åt att laborera hemma.
Ett jädra slöseri, tänkte jag, och valde därför att använda olika mjölsorter, svamla ihop en rapport om varför högre glutenhalt i mjölet ger bättre jäsning, och sen kunna käka upp min laboration.
Men egentligen tänkte jag göra trolldeg, bara för att påpeka att det är lite löjligt att människor ska ta studielån för att stå hemma och leka lågstadiet.
Men jag siktar på att få godkänt i kursen, så jag lät bli.

Under min härliga B.o.B.-Bakar stund börjar jag känna mig sisådär. Lite "något är på gång". Inget har brutit ut, men jag känner att kroppen håller på och jobbar övertid med något.
Jag känner mig lite snurrig, lite ont, lite trött, lite blä.
Det enda jag tänker är: inte kräksjukan, inte kräksjukan, inte kräksjukan. Men jag kan ännu inte avgöra vad som är i görningen, skulle även kunna vara influensan, eller en duktig förkylning.
Jag vill inte ha något av det, men tar mycket hellre influensa än kräksjukan. Om jag skulle få möjlighet att välja. Fast det får man ju inte. Fan.
Så mycket som jag har varit sjuk sen jag började plugga i en gymnasieskola, har jag inte varit på många, många år, trots att jag tvättar händer, handspritar mig och undviker att röra vid saker som om jag vore strandsatt i dödens hus.
Det skulle jag hellre skriva en labbrapport på; hur uppenbart snuskiga tonåringar är, för att sen kräva att kommunen tvingar alla förstaringare att gå igenom en hygienutbildning byggd på skrämseltaktik. Och sätta ut handsprit överallt.

Inte kräksjukan, inte kräksjukan, inte kräksjukan....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.