Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens teater

Jag gav Arvsmassorna och Cous-cous ett teaterbesök i julklapp. Det blev så klart en julklapp till mig själv också, så himla smart.
Så idag spenderade vi dagen på söder där Pyret kunde använda julklapps-presentkort på Edblad, Cous-cous kunde köpa födelsedagspresenter och vi åt lunch på Koh Phangan. 
Deras vårrullar med nutella kan vara världens bästa efterrätt.

Sedan gick vi till Göta Lejon för att se Pjäsen som gick åt helvete.
Den började så här:
Och slutade så här:

Polarn frågade efteråt vilken scen jag tyckte var roligast. Jag svarade att det kanske inte var någon enskild scen utan allt smått som pågick lite i bakgrunden, till och med redan innan pjäsen hade börjat. Det var lagom tramsigt, skämten liksom puttrade på genom hela pjäsen. Rutinerat och bekant.
Pyret var väldigt nöjd och gav den 10 av 10, kanske mest för att Pernilla Wahlgren var med.

När vi kom hem var det lagom att ta fram lördagsgodiset för att börja årets Melodifestival. Den var ju också tramsig, men puttrade inte på utan haltade snarare rakt igenom. Om de låtskrivare och artister som har som heltidsjobb att vara med i Mello skulle pausas nästa år, då kanske det skulle kunna bli intressant.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.