Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens snödag

Trots att jag var tapper och höll mig vaken till efter midnatt så vaknade jag vid 6 på morgonen. Det är brutalt att vara en sån Skalman. Ute hade vintern bestämt sig för att komma igång så det fanns inte många anledningar att ta sig ut, då kan man ju passa på att ha en lugn hemmadag.
Eller så kan man hjälpa Polarn att göra om i hennes rum. 

Först plocka ur och rensa en del av bokhyllan, sen montera ner skrivbordsdelen och montera upp den på ny plats.
Sen rensa nästa del av bokhyllan, montera ner den delen.
Sen rensa nästa del av bokhyllan och montera ner den delen, men behöva flytta på sängen för att komma åt att montera ner.
Sen montera upp de två delarna på ny plats och ställa tillbaka alla saker.
Sen flytta sängen, flytta kablar, flytta matta och piffa en del.
Enda gången vi gick ut var för att gå till soprummet med en massa skräp och köpa ingredienser till att göra pizza. Nyårsdagen liksom.

Nu är jag helt ledbruten av en hel dag av att återigen släpa runt på möbler och saker för att en Arvsmassa fått en vision om sitt rum. Men det gör inget, de har ju uppenbarligen ärvt intresset för att "göra om" av mig och det är ju rätt kul.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.