Fortsätt till huvudinnehåll

Fortsättning följer.

Medan jag bannar mig själv för att jag lät mig luras till att hålla tyst av en elak, elak människa så har vi fått goda, dåliga nyheter.
Katten fick åka till veterinären för sitt ultraljud idag.
Tyvärr har allt hennes springande på lådan gjort att blåsan var för tom för att doktorn skulle kunna ta något urinprov, och kunna få en riktigt bra bild.
Kattens tappra kamp, och goda försök till att härma en ål, gjorde inte proceduren lättare.
Men hon var ändå ganska säker på att se urinsten.
Det är ju dåliga nyheter.
Men bättre nyheter än den där inflammationssjukdomen, för det här går det att göra något åt.
Om det är den ena sortens urinsten så hjälper specialfoder snabbt och enkelt.
Om det är den andra sortens urinsten så hjälper en operation.
Medan den där inflammations historien kunde bli ett evigt problem som inte fick att göra ett skvatt åt.
Så goda, dåliga nyheter.
På torsdag morgon blir det fortsättning, då ska hon in på nytt ultraljud, med urinprov, för att fastställa vilken sten-typ hon har.
Om hon inte är kissnödig då, så får hon stanna hos alla snälla pojkar och flickor på kliniken tills hon är det.
Vi har redan börjat med fodret, i fall att, och det gick hem hos alla damerna här hemma.
Ordentligt.
De kastade sig över skålarna.
Den enes lidande, den andres bröd... Eller nåt.
Jag hoppas att det hela är över snart, för jag gillar bättre att ha de små lurviga svansa omkring mig när jag delar ut god mat, än att vara den där elaka som plågar Katten.

Kommentarer

Jenny sa…
Stackars liten. :(

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.